Jag vill ut och parta

Har fátt mail frán en kompis där hon berättar om sin senaste utekväll i Stockholm.Det handlade om för mycket vin,flörtande med snygga killar som visade sig vara vakter och kanske tyckte hon var för full.Sovandes hos nyfunnen lesbisk vän,jobbandes dagen efter med fruktansvärd baksmälla.Jag vill vara henne,jag vill ut och rummla,jag brukade vara en av de värsta.Nu känner jag mig lika spännande som en gammal grá disktrasa.Hasar omkring lediga dagar i min hemma uniform,gráa urtvättade mysbyxe kläder.Har inga problem att rammla ned pá den lokale "Paquin"=dygnet runt affär,drivs oftast av folk frán pakistan,alternativt Kina i mina äckliga kläder. Förr kunde jag knappt gá utanför dörren utan sminka mig,var jag osminkad sá var det osminkat sminkad.Nu är det jobbigt att bara att tvätta háret,delvis för att det blivit rätt lángt.Har fortfarande dock sápass mycket kraft att när jag jobbar,sá duschas,sminkas och fixas det med háret.Nágon slags självbevarelse drift máste man ju ha kvar .Läste Pernilla W´s blogg(lite bara sen spydde jag),pá Mama Nu,Hennes liv verkar vara sá himmla gulligt sá att man bara máste má illa.Men det är väl där "problemet" ligger,i ordet "verkar". Vem kan inte skriva nágot om sitt liv och fá det att verka alldeles alldeles underbart och rosenrött,och gulligull och perfekt.......