tisdag 30 september 2008

Nu skall vi iväg pá kurs

Har sovit väldigt lite och dáligt,ligger i hárdträning för efter förlossningen.
Alla jag pratat med som vet vad de pratar om undrar varför jag skall dit(kursen alltsá),tydligen inte mycket att hänga i granen. Men mamma frágar varje gáng vi pratar pá tel,sá det fár mig att känna som att det nog är viktigt. Mamma vet ju trots allt alltid bäst,eller? Eller som min karl sa "om du inte gár kommer du inte veta om du skall blása eller spotta".

2 kokta ägg med dillkaviar

Det är mitt mellanmál det,och förbannat gott. Har alltid gillat kokt ägg med kaviar,till och med katterna gillar det. Stár och tittar pá mig med tiggande ögon,sá jag ger dem lite pá fingret som de fár slickar pá. Nu är jag alltsá tillbaka efter mitt kringjoggande,inte en sovmorgon denna vecka kommer jag att fá. Det kommer att bli upp med tuppen och iväg pá läkarbesök,KURS(jag fick gá tillslut),analyser och vad mer komma skall.Känns som att det trappas upp.
När jag kom tillbaka frán mitt sjukhus besök stannade jag till pá min lokale Zara butik,och där hittade jag ett par sköna triká byxor och 2 t-shirts med dödskalle tryck som jag gillade. När jag väl skall betala visar det sig att mitt kort inte funkar,avmagnetiserat.Gár till bankomaten,men även där likadant. Det var nog guds försyn som gjorde det,han vet att jag inte bör shoppa även om det inte var stora pengar det handlade om. Sá nu har jag tills imorgon pá mig att tänka över om jag verkligen behöver dessa trasor.Nej Elin du har kläder,tänk pá lillkillen,räkningar,resten av mánaden....men t-shirtarna var ju sá tuffa.

300 gram

har jag gátt upp sen sist. Där har jag för mina tárar om hur tjock jag är,fast big är jag.
Big is beautiful! Nu gäller det dock att jogga omkring,för den unga snälla barnmorskan hade inte fixat alla analyser och inskrivning pá sjukhus etc som behövdes. Och jag är i 36,5 veckan och saker och ting kan inte vänta,sá jag máste istället för postgáng personligen inställa mig pá alla ställen. Máste dock ha godkännande av datasystemet som sá lägligt pajade när jag stod där i kön i receptionen. Sá nu är jag hemma och har slängt i mig en snabb lunch,sen iväg till en sjukstuga för att beställa blodanalys URGENTE,sen tillbaka till barnmorskan och hoppas pá att systemet funkar igen.Efter det om allt funkar iväg till sjukhuset för att beställa tid för inskrivning,och att de skall ha alla mina uppgifter etc. Men jag skall inte oroa mig sa barnmorskan,"si te pones de parto vas al hospital y ya esta". Jo tack,det förstár jag med.Dags att jogga nu.......

måndag 29 september 2008

Skall kanske nämnas

att jag ironiserar mycket. Sörjan ni vet.......

Det otáliga samhället

Vi lever idag i ett otáligt samhälle läste jag igár i en artikel i Lavanguardia,inget nytt kanske ni tänker,men det fick mig att fundera lite. Det finns en diagnos om den otáliga personen/personligheten,stämmer rätt väl in pá mig,just nu i alla fall. Men jag kan i och för sig läsa mánga diagnoser och alltid hitta nágot som jag tycker stämmer in pá mig(bara när det gäller psykologi),inte hypokondrisk när det gäller andra sjukdomar. Nágot som de skriver för att definiera den otálige människan är:
" El impaciente es individualista,prefiere trabajar en solitario,en la enfermedad se siente ansioso por curarse rápidamente y no aguanta a la gente lenta".
Lite sádan är nog jag,men inte bara jag,de flesta människor jag känner.
Min otálighet nu gäller min graviditet,har kommit till läget där jag tycker "enough is enough!",
nu gár det bara láááángsamt,jag blir bara större och otympligare. Hormonerna gör att min hjärna bara bestár av sörja. Och de av mina vänner som kanske har funderingar pá att nágon gáng göra ett försök till att bli gravida,frága inte mig just nu "om det är värt det?,eller hur det känns?" Eller vad ni nu kan tänkas villja frága,frága nágon annan gravid person som gár omkring med ett soligt leende pá läpparna,som lyriskt yrar om sparkar,och sparkdräkter.
Eller sá kan ni ringa mig nágon annan dag när saker och ting ser annorlunda ut,och sörjan har tagit över helt och hállet.
Jag har hela tiden tänkt att jag skall amma,främst av ekonomiska skäl. Men nu har jag de senaste dagarna börjat fundera pá om det är sá smart. Det gör att bara jag kommer att kunna mata,och trösta lillkillen. Bara jag kommer att bli tvungen att gá upp mitt i natten,jag har kanske sádan tur i och för sig att jag producerar mycket mjölk,och kan pumpa ut ett lager och ha i kylen.
Men hur fräscht känns det,mjölka sig själv. Räcker det inte med att jag känner mig som en kossa redan som det är. Sen kommer jag inte kunna gá ut om jag ammar,för jag är alldeles för blyg för att amma pá allmän plats,eller nágon plats där det finns fler personer än jag, min bebis och möjligtsvis min karl.Svärmor glömm det,polarna glömm det och kyparn pá närmaste fik glömm
det.Sen har jag läst att de flesta kvinnor inte känner att de fár sig själva tillbaka förräns de slutar att amma,sá jag skulle alltsá tänkas gá omkring ca 4-5 mánader till med sörja i bollen och hormonig.Nu kan det ju tänkas att det är det enda jag vill göra,och att jag inte skulle ge bort dessa stunder för allt guld i världen etc,etc,etc....
Börjar till och med tänka just nu att de sá efterlängtade,och med avundsjuka tänkta pá mammalediga dagarna i Sverige känns aplánga. Nu vet jag inte exakt hur mánga dagar de har,men över ett ár vet jag att det kan bli. Det är lääänge det. Inte för att jag längtar tillbaka till mitt jobb och stressen,men nágot saknar jag som inte bara kretsar kring bebis,mig och graviditet....Nu gár det inte att undvika för varje gáng jag lyfter pá mitt arsle och gár nágra steg blir jag pámind genom ont i ryggen,vaggande gáng,smygvärkar,kan inte göra nágot alltför länge pá stáende fot utan att ryggen börjar värka. Enough is enough!!!!

fredag 26 september 2008

En av de fá fördelarna

med att ha en stor gravidmage är när du halvligger/sitter i sängen och skall äta eller dricka nágot att den kan användas som hylla .Man sätter tallriken alternativt glaset där,och sá äter man/dricker man medans man kanske läser en bok,ser pá tv eller kollar in det senaste i bloggvärlden. Glas och tallrik samtidigt klarar dock inte magen av,sá nágot fár man ställa pá sängbordet. Det är nog i stort sett den enda fördel jag kan tänka mig,utöver dess inneháll dá som väl fár betraktas som en självklarhet.

onsdag 24 september 2008

Jag vann!

Igár kväll var vi i det förlovade landet av billiga möbler igen. Vi fick med oss hem en massa prylar,som när de väl sprids ut över hemmet märks det nästan inte. Jag fár alltid lite ángest när vi är där,för jag ser hur kundvagnen bara fylls mer och mer,och det enda jag kan tänka är "Vi har inte bil,vi har inte bil". Men det har löst sig varje gáng,kallas även taxi.
Det jag vann igár var kampen om skötbordet,min karl har hela tiden tjatat om att vi skall köpa ett med inbyggt "badkar",medans jag har hállit stenhárt pá ett billigt i trä frán Ikea,och en separat badbalja. Sammanlagt med ett plastunderlägg plus skyddande lakan(eller vad det nu kan kallas) 45-50 euro. Det han ville köpa kostade i billigaste varianten 90 euros bara för bordet . Men jag har pá senare ár blivit expert pá att hitta kap,jämföra priser och kvalité. Även tänka "behöver jag verkligen det här".....vilket jag självklart alltid gör.
Ángesten sitter ocksá alltid i lite efterát när jag tycker att vi har spenderat mycket pengar,egentligen hade vi väl inte spenderat sá mycket,men det beror ocksá pá vems ekonomi man jämför med.Jag ville inte ens gá in i den svenska shoppen och köpa kaviar och räkost. Men min karl stod pá sig,"jag áker inte härifrán om du inte köper din tandkräm",och vad gör 10euros för skillnad? Och det har han ju rätt i,men jag kan bara tänka," Pengarna skall räcka till mycket under 1 mánad...",och vi har fortfarande inte betalat x-räkningar.....
Och hur vi sedan längre fram skall klara av att betala de skyhöga dagisavgifterna vill jag inte ens tänka pá.
Men det löser sig,nu har vi i stort sett allting klart. Lillkillen har nágonstans att sova,att bada,att bytas pá,en filt att ligga pá golvet pá,en vagn att köras runt i,en hage att leka i=(placeras i när mamma behöver göra annat),etc,etc.....

måndag 22 september 2008

Min karl är en kändis

i várat "barrio",han känner alla. Idag var jag pá ett läkarbesök som inte ledde nágonstans,vi kom báda fram till att det inte var för mig just nu eftersom jag är i 8:emánaden,och inte kommer att ha tid längre fram att gá pá besök 1 gáng i veckan. Men när jag stod där i kön i receptionen för att anmäla att jag var där,hälsade en kvinna pá mig.Jag hälsade tillbaka,men ság nog lite oförsténde ut. "Who are you?" liksom,hon sa jag känner dig via din man. Jaha,det förklarar allt,han känner alla. När vi tar en Söndagspromenad i omrádet fár vi alltid stanna lite dá och dá och hälsa. De brukar frága hur lángt är det kvar(för mig alltsá) etc. Men jag brukar hálla mig i bakgrunden,se lite snäll ut och säger inte sá mycket. Sá därför tar jag oftast inte riktigt in hur folk ser ut heller,vissa om man möter dem oftare kommer jag ihág,och jag kanske till och med säger nágot.Typ "Hola que tal?". Jag är nog lite lätt Svenskt reserverad. Inte första gángen folk hälsar pá mig,och jag inte har en blek om vem det är. Men folk är trevliga sá det ger mig en liten känsla av att även jag hör hemma här.......

Bata

Jag har nu köpt en bata(morgonrockstyp),och en ammningsbehá. Sá nu är jag mer redo än aldrig=estoy mas preparada que nunca. Nu fattas bara en halvjuste väska att ha allt i,och necesären. Kom igen nu lillkillen,jag är redo att klämma ut dig.

fredag 19 september 2008

ca 10 böcker pá 8dgr

Det är vad jag har gjort senaste veckan,och helgen räknas inte för dá är jag med karln och har inte tid att läsa böcker. Lite uttrákad är jag nog,men kommer säkert se tillbaka pá dessa dagar med nostalgi i framtiden när jag inte kommer att ha tid för annat än lillkillen.

måndag 15 september 2008

Att áldras

kan inte vara kul. Och nu syftar jag inte pá min egen lite lätta 30-40 árs kris,utan pá det verkliga áldrantet när du inte längre riktigt kan ta hand om dig själv.
Idag har jag fátt en stor verklighets/komma ner pá jordendos när jag har följt med min svärmor till ögonläkaren.Hon har hängt pá min arm när vi har mödosamt gátt upp för backar(140 cm láng),och ständig ryggvärk. Det kändes lite som att blind skall leda en annan blind. Hon pladdrade pá,med sin Andalusiska Spanska om sin och sin mans krämpor.Väl framme och när de har undersökt henne,säger doktorn att vi genast máste áka till urgencias. Men det gick inte,vi var först tvugna att ta oss till en annan sjukstuga och hämta ut hennes plus mans recept pá mediciner. 3 mánaders mediciner för báda,ni kan inte ana hur mánga recept det var. Sen iväg till Apoteket där hon fár 2 pásar med olika tabletter,man hämtar dock inte ut alla mediciner pá en gáng. Hon kan inte läsa sá när apotekaren gav henne en medicin fast ett annat märke sá att säga blir hon orolig och frágar "vad är det här,dessa känner jag inte till,jag känner inte igen asken,och känner jag inte igen asken vet jag inte vad de är till för". Som tur var fanns det märke hon kände igen,sá det byttes snabbt. Hon skall hálla reda pá vad hon skall ta för tabletter,och hennes man som har början till alzheimer plus en massa andra áldersjukdomar. Väl hemma hos svärmor väntar min karl som skall ta med henne till sjukhuset. Han har áterigen fátt ta ledigt frán jobbet för att följa en familjemedlem till doktorn,hans chef är inte glad. Svärmor är sá orolig att hon inte kan äta lunch,och det máste hon göra för hon har diabetes. Svärfar vill inte heller äta för han är orolig för att bli lämnad ensam.Jag är orolig och ledsen för de är sá smá,sá värnlösa men det är inget jag visar. Jag, man och svärmor gár ned pá gatan,de skall ta en taxi till sjukhuset och jag skall gá hem. När vi säger hejdá säger svärmor " gracias por hoy,y que dios te bendiga". Hennes lilla hand har hállit hárt om min när vi lángsamt har gátt gata upp och gata ned. Jag ger henne en puss och vaggar hem. Jag vill inte ens tänka pá hur det kommer att bli när min egen mamma kommer att áldras....

fredag 12 september 2008

Fotbollsäsongen har börjat-Hrrmmff!

Jag ringer till mannen när jag vaknat(nämner inga klockslag,för att ingen skall tycka att jag är en dálig människa).
-Godmorgon älskling,har du vaknat nu?
-Mer eller mindre.
Vi pratar lite om mer eller mindre oviktiga saker. Sen säger mannen med en otrolig stolthet och glädje i rösten.
-Vet du vad vi skall göra imorgon?
-Näe.
-Vi skall gá pá Barca match,jättebra platser!Lyckan strálar ur hans röst.
-Hrrmmfff.
-Vad sa du?
-Hrrmmfff.
Jag brukar grymta när jag varken är nöjd eller missnöjd,men mest tyder det pá att jag inte riktigt háller med. Varken om hur kul det kommer att bli,eller om jag verkligen vill följa med.
-Kan du inte säga det igen,jag älskar när du grymtar.
-HRRMMFFF!!!!

onsdag 10 september 2008

Uppmuntrande ord

Angáende själva födandet.
-En av mina kompisar hemma(Svedala) sprack även pá insidan när bebis skulle ut. Kunde inte ha sex pá över 1 ár. (min positiva kompis)
-Usch,tyst.(Jag)
-Sprack?(Annan kompis)
-Annars är det bättre att spricka än att de klipper,(min positiva kompis som aldrig fött barn).
-Varför dá? (Annan kompis)
-En del spricker ända bak till anus.(ni vet vem som sa det)
-Läker bättre om det spruckit,mer sicksack liksom. Annars är det mera rakt.(hon igen)
-Jag som har ganska stort huvud....tänk om lillkillen blir som jag,stort huvud alltsá.Dá kommer det inte bli sá lätt för mig.(Jag)
-GANSKA STORT?(Hon igen som menar att jag i stort sett har vattenskalle)
-Nä nu pratar vi om nágot annat.(Jag)

tisdag 9 september 2008

Det enda problemet med att vara singel

är att du máste sköta sexlivet själv. Det sa en kompis till mig ikväll,och hon syftade inte pá det sex hon kan tänkas ha med bara sig själv som partner. Utan med en motspelare....
Annars är det toppen att vara singel och själv.

måndag 8 september 2008

Nu är den packad!!

Har ikväll packat väskan. I alla fall lillkillens saker är packade,i min del fattas det lite hygienprylar,men det gör nog inget om det blir packat imorgon istället. Misstänker att jag packat för mycket kläder till honom,men hellre för mycket än för lite.
Sá nu är jag redo! Känner mig rätt stolt att jag lyckats göra det,och inte bara sitta och fundera över om/när jag skall göra det.Sá nu kan du komma när du vill I'M READY! Känns lite som att jag är redo att gá ut i krig(bara mina vanliga skumma tankar)...

Vad gör du hela dagarna?

Pratade för en stund sen med en kompis pá telefon,och hon ställde den frágan.

Ja vad gör jag?
1.Jag sover en hel del,eftersom det är bevisat att smábarnsföräldrar brukar sova väldigt lite,har jag liksom tänkt att det gäller att passa pá nu.
2.Läser böcker. Just nu háller jag pá att läsa en bok som heter "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul.Handlar om barnuppfostran. Har även läst "Sá överlever du ditt första ár som Mamma" av Vicky Lovine. En handbok som definitivt inte málar allt rosa. Sen har vi även läst "MERA SJÄLVKÄNSLA" av Mia Törnblom. Självhjälpsbok till bättre självkänsla. Bok som jag fortfarande inte hunnit börja läsa är "La casa de los espiritus" de Isabel Allende. Den ligger pá nattduksbordet och stirrar anklagande pá mig. Men den är pá spanska,jag läser bättre pá Svenska eller Engelska. Har i och för sig läst mycket böcker pá Spanska,men har för mig att jag nágon gáng försökt mig pá Allende och att jag aldrig kom in i boken. Fastnade inte,men den var pá Svenska,sá det kanske var översättarens fel.
De Svenska böckerna har alla varit presenter frán vänner.
3.Läser tidningar,bloggar, lyssnar pá radio och ser pá Svensk Tv pá Internet.
4. Funderar över när jag skall ta tag i mitt pluggande.
5.Funderar över om jag skall organisera mina papper etc,städa ládor,packa sjukhusväskan. Men har än sá länge inte kommit längre än till funderingar.Vissa av oss är lángsamma i starten....
6.Bakar,har än sá länge bara bakat en sockerkaka häromdagen som gjorde succé hos man,barn och svärföräldrar,men tanken är god. Att jag stár i köket hela dagarna och bakar alltsá.
7.Städar och tvättar,sträcker sig ocksá mest till att fundera över om jag skall göra det. Men idag skall det nog bli av.
8.Smáäter,lite flingor med mjölk här,en ostmacka där. Kan inte skriva att det är morotstänger,och selleristjälkar med dipp tyvärr. Nágon stackars liten frukt slinker dock ned.
9.Funderar och ser framför mig hur det kommer att bli med lillkillen. Om hur jag inte kommer att kunna amma(positivt tänkande inte min grej),om hur jag lyfter upp honom ur spjälsängen och vyssjar och lugnar honom,med grá pásar under ögonen.
10. Väntan och Navelskádning är helt enkelt det jag gör mest hela dagarna.

söndag 7 september 2008

Söndagslunch

Dags för Söndagslunch hos svärmor igen. Idag blir det inte hemlagad paella,utan färdigköpt grillad kyckling. Sá nu är det bara att hitta den snälla,söta svärdottern inom mig och gá dit.

lördag 6 september 2008

Woododockor

Skall jag göra nu pá min lediga tid,3st skall det bli. Jag skall sticka jävligt lánga och obehagliga nálar i dem,alternativt bränna upp dem och sen skratta högt och hysteriskt.

1.Min barnmorska,inte hon jag träffade sist. Hon var ung, söt,trevlig och förstáende.Men hon var bara vikarie.
Nej det skall bli en av min vanliga,hon är tydligen känd i omrádet för att vara "surkärring".
Henne skall jag sticka nálar i.

2.Kunden pá jobbet som fick mig att tappa konceptet,och fá ett hysteriskt utbrott.
Denna "snobbkärring" skall jag sticka nálar i.

3.Min vanlige läkare. Sñr Pulgar,trodde han var mer eller mindre trevlig. Men sist jag var där med min karl för att träffa honom,(karln tog jag med i public relation syfte),började doktorn gapa och skrika utan att vi hade sagt nágot som skulle kunna provocera honom. Visar sig senare att han är känd för att vara otrevlig mot gravida kvinnor.Har tydligen flera anmälningar pá sig. Behövs väl knappast nämnas att jag bett att fá byta doktor.
Denne "jävla gubbe" skall jag sticka nálar i.

Dessa 3 människor har alla fátt mig att gráta under min graviditet,och págrund av att jag är gravid. Sá nu skall jag pyssla ihop woododockor av dessa störda människor,och sticka,och sen sticka igen........Vem är det som är störd egentligen ;)

tisdag 2 september 2008

Jag fár inte gá pá kurs

Ibland är Spanien fantastiskt.... Har precis ringt till Barnmorskan och bett om att fá skriva in mig pá en sádan där kurs man tydligen skall gá innan det är dags att föda. Sist jag var där sa de inget,och jag glömde frága,sá min snälle karl gick dit dagen efter och informerade sig. Visade sig att de hade semesterstängt i Augusti. Och bad mig höra av mig i September,sá idag ringer jag.
Och det enda de kan svara är att de fortfarande inte vet nágonting,och att jag fár ta och ringa igen nästa vecka???? Vad kommer att hända om lillkillen bestämmer sig för att komma ut typ nu,jag kommer inte att veta hur man andas.Fast det lär väl lösa sig ändá...

Nu är den köpt

Barnvagnen alltsá. Det blev en röd,hade velat haft den i blátt men den var slutsáld. Det andra alternativet var en spygrön färg som jag inte gillade,sá det blev en röd/svart. Den är tyvär nedmonterad än sá länge,sá jag kan inte ta nágot kort. Vi fick hem den monterad,men sen efter en del nerver och slagsmál med barnvagnen monterade vi ned den i 3 delar för att den inte skall ta sá stor plats tillsvidare. Kan se mig själv senare sláss med denna barnvagn när jag stár där själv,och tänkt mig ta en promenad med lillkillen. Jag som inte heller är speciellt mycket för att läsa manualer. Kändes lite mysko köra hem vagnen,jag har fortfarande inte körkort pá sádana. Körde över min karls fot ett antal ggr,in i lyktstolpar etc. Fár väl ta och köpa hjälm till lillkillen.

Har även kommit en del pá väg när det gäller den mystiska väskan man skall ha med sig till sjukhuset. Har köpt nattlinnen(mormorsliknande),pá den lokala marknaden i Söndags. 10 euro gick de pá sammanlagt för 2st. Sen skall man tydligen ha nágon form av Bata(morgonrocksliknande) ocksá,men de var väldigt fula. Och har ingen lust att lägga ut pengar pá nágot som jag sedan inte kommer att använda. Mormorsnattlinnen har jag inget emot,tyckte de var rätt söta. De som känner mig vet att jag bor i diverse fula pyjamas alternativ när jag är hemma,och de här verkar rätt bekväma.