Att áldras

kan inte vara kul. Och nu syftar jag inte pá min egen lite lätta 30-40 árs kris,utan pá det verkliga áldrantet när du inte längre riktigt kan ta hand om dig själv.
Idag har jag fátt en stor verklighets/komma ner pá jordendos när jag har följt med min svärmor till ögonläkaren.Hon har hängt pá min arm när vi har mödosamt gátt upp för backar(140 cm láng),och ständig ryggvärk. Det kändes lite som att blind skall leda en annan blind. Hon pladdrade pá,med sin Andalusiska Spanska om sin och sin mans krämpor.Väl framme och när de har undersökt henne,säger doktorn att vi genast máste áka till urgencias. Men det gick inte,vi var först tvugna att ta oss till en annan sjukstuga och hämta ut hennes plus mans recept pá mediciner. 3 mánaders mediciner för báda,ni kan inte ana hur mánga recept det var. Sen iväg till Apoteket där hon fár 2 pásar med olika tabletter,man hämtar dock inte ut alla mediciner pá en gáng. Hon kan inte läsa sá när apotekaren gav henne en medicin fast ett annat märke sá att säga blir hon orolig och frágar "vad är det här,dessa känner jag inte till,jag känner inte igen asken,och känner jag inte igen asken vet jag inte vad de är till för". Som tur var fanns det märke hon kände igen,sá det byttes snabbt. Hon skall hálla reda pá vad hon skall ta för tabletter,och hennes man som har början till alzheimer plus en massa andra áldersjukdomar. Väl hemma hos svärmor väntar min karl som skall ta med henne till sjukhuset. Han har áterigen fátt ta ledigt frán jobbet för att följa en familjemedlem till doktorn,hans chef är inte glad. Svärmor är sá orolig att hon inte kan äta lunch,och det máste hon göra för hon har diabetes. Svärfar vill inte heller äta för han är orolig för att bli lämnad ensam.Jag är orolig och ledsen för de är sá smá,sá värnlösa men det är inget jag visar. Jag, man och svärmor gár ned pá gatan,de skall ta en taxi till sjukhuset och jag skall gá hem. När vi säger hejdá säger svärmor " gracias por hoy,y que dios te bendiga". Hennes lilla hand har hállit hárt om min när vi lángsamt har gátt gata upp och gata ned. Jag ger henne en puss och vaggar hem. Jag vill inte ens tänka pá hur det kommer att bli när min egen mamma kommer att áldras....