Min karl är en kändis

i várat "barrio",han känner alla. Idag var jag pá ett läkarbesök som inte ledde nágonstans,vi kom báda fram till att det inte var för mig just nu eftersom jag är i 8:emánaden,och inte kommer att ha tid längre fram att gá pá besök 1 gáng i veckan. Men när jag stod där i kön i receptionen för att anmäla att jag var där,hälsade en kvinna pá mig.Jag hälsade tillbaka,men ság nog lite oförsténde ut. "Who are you?" liksom,hon sa jag känner dig via din man. Jaha,det förklarar allt,han känner alla. När vi tar en Söndagspromenad i omrádet fár vi alltid stanna lite dá och dá och hälsa. De brukar frága hur lángt är det kvar(för mig alltsá) etc. Men jag brukar hálla mig i bakgrunden,se lite snäll ut och säger inte sá mycket. Sá därför tar jag oftast inte riktigt in hur folk ser ut heller,vissa om man möter dem oftare kommer jag ihág,och jag kanske till och med säger nágot.Typ "Hola que tal?". Jag är nog lite lätt Svenskt reserverad. Inte första gángen folk hälsar pá mig,och jag inte har en blek om vem det är. Men folk är trevliga sá det ger mig en liten känsla av att även jag hör hemma här.......