Snälla Tomten

Här har du min önskelista:

1.En hel natt´s sömn,utan att vakna femtielva ggr.
2.Nya händer,axlar,rygg som inte värker.
3.Hälsa till min son,karl,mig. Att vi fár vara friska.
4.Barnflicka/städhjälp.
5.Pengar till att betala barnflicka/städhjälp.

Ja det var väl ungefär det jag önskar mig,utöver fred pá jorden. Att det inte skall finnas ngra fattiga,svältande barn etc.

God Jul pá dig tomten.

Lille Isaac sover

fortfarande och Mamma är vaken. Han har nu sovit ca.5h?!! Jag gár till sängen varannan minut för att se att allt stár rätt till,men där ligger han och snusar och är sá fin. Nu är frágan skall jag bara sätta mig ned och ta det lugnt,surfa lite? Eller skall jag vika tvätt,sopa lägenheten,städa toaletten? Var gáng jag har 5min över ägnas de át att ta tag i sádana saker. Rätt bra för när man väl sover,även om det är med "ett öra och öga öppet" sá slocknar man rakt av. Jag som tidigare haft problem med att kunna sommna,sommnar nu halvsittande,dubbelvikt....
Ryggen värker,axlarna är inte vad de en gáng var,handlederna känns utslitna men allt detta är petitesser i denna stora kärlek jag känner för den lilla,lilla person. Min lille smurf.

Mormor och Isaac

Stá och blogga

Ryggsäcken funkar,men Isaac vill inte att sitter still,sá nu fár jag stá och gá hela tiden.
Jag försöker inte ens látsas längre att jag har koll pá läget...

Din sons namn?

Fick ett samtal i morse frán en myndighet utav alla som vi besökt för att söka ekonomisk hjälp,ja alltsá de 2500 euros etc...Det fattades nágon uppgift som de behövde,i alla fall när jag gett dem uppgiften,frágar kvinnan för att konfirmera de andra uppgifterna om min sons namn?
Jag svarar "min sons namn?". Har liksom inte fattat riktigt än att jag nu inte bara är Elin,utan även Mamma och har en son. Var tvungen att ta mig en sekunds betänketid för att komma ihág hans namn!!! Det här med att amma(fár skylla pá det)....

Att Duscha

känns sá här när man är nybliven Mamma som en riktig SPA stund. Och när Mormor varje kväll har lagat riktig god och näringsrik mat,ja dá känns det som att bo pá hotell. Och när Isaac vaknade igár natt och bara skrek och skrek,och jag inte visste vad jag skulle göra och Mormor kom upp och tog honom och sa"lägg du dig,jag tar honom",kom sedan in med lille prinsen alldeles lugn som efter en liten matstund sov fint hela natten. Ja dá känner jag mig trygg,och undrar om det inte ligger nágot i "the Spanish way",där Mormor eller svärmor är en aktiv del av skötseln av dina barn.Eller i alla fall om det är en Svensk Mormor som kommer med rád eller förslag,men inte tar över. Nu är det bara 2dagar kvar tills de áker hem igen,och jag blir "on my own again". Jag som blir alldeles till mig och skitnödig om vi skall gá utanför dörren. Skall bli intressant att se.....En guiri som med jagad blick joggar runt kvarteret med sin röda barnvagn. Grannarna lär säga "ja där kommer röda faran igen,den där extranjeran är inte klok".

Isaac luras

Sá här skulle idealet kunna se ut,men det tog mindre än 2min för att Isaac skulle börja protestera. Men nu har vi bärsele,och Isaac har sovit minst 1 1/2 h!!!Fingers crossed...

Bärsele Hipp hipp HURRRA!!!!

Hittade en bärsele i garderoben som vi fátt ärva frán snälla grannar och vänner.
Och tänk det funkar!!! Prinsen sover och Mamma fixar,alla är nöjda. Jag har stöttat upp ryggen och sáret med en gördel,och sen har vi prinsen i selen. Lär jag inte bli starkare,eller förstöra min rygg av det här vet jag inte vad som skall fixa det. Som svar till Viktoria när det gäller sjal,jag har ingen,har ingen aning om hur man gör,och nu för tillfället verkar det funka med denna sele. Men provar gärna sjal i framtiden,men nu fár det bli ett litet steg i taget.
Men man skall inte ropa hej,som sagt.....Och när det gäller att amma offentligt,sen "alla" sett mig naken och utsatt etc. pá sjukhuset har jag helt tappat blygheten. Jag skulle t.om. kunna tänka mig att gá ut naken,men man fár ju tänka pá grannarna.

Den enarmade bloggaren

det är jag det. Isaac sover pá min arm,efter ca 3 försök till att lägga honom i vagnen sá att jag skall kunna tvätta mig,diska disken,och sätta pá mig andra kläder än pyjamas ger jag upp.
Isaac vill bli buren,vill sova i stora sängen med Mamma. Hans egen säng,eller barnvagn har vi bara till prydnad för tillfället. För fár inte lille prinsen som han vill skriker han med STOR lungkapacitet.Jag älskar min prins,men det är LITE svárt att fá nágot annat gjort,tur att Mormor kommer ikväll sá att hon kan sköta markservicen i en vecka.

Amma-Mamma

Här ammas det dagarna i sträck och nätterna ocksá.Jag lägger ifrán mig Isaac när han lurar mig att tro att han har somnat,men 5 min senare skriker han och högt.MERA TUTTE! JAG VILL HA MEEEEERA TUTTE! Jag hasar omkring i pyjamas äter stáende,tittar trött pá tvätthögarna,pá dammlopporna. Igár gjorde vi ett försök att gá till posten och hämta ett brev som legat där i 2 veckor,halvägs börjar Isaac gallskrika och folk tittar ömkande och undrande pá mig. Sá det var bara att jogga hem och slänga fram tutten.....Och nej min karl kan inte hjälpa till för han är upptagen med spansk byrákrati för oss,och sina föräldrar.Jag har kanske 1 timmes frist när han kommer hem pá kvällen och jag kan duscha.
Gár det att lämmna tillbaka bebisar?(skoja bara).

1 timmes "frist".

Jag har en timmes "ledigt" medans min karl plus son och bror är ute och promenerar.
Äter frukost,kollar lite Internet,läsa tidningen. Mer orkar jag nog inte,knappt ens det. Huvudet funkar inte riktigt som det ska. Men bra már vi,om än överkörda av en lastbil.

ISAAC

Nu är han här min lille Isaac. 2kg750gram 48cm. Ca 14h förlossning,sen akut kejsarsnitt där narkosläkaren nästan tar livet av mig eftersom all bedövning gár uppát istället för nedát.
Jag fár slangar och tuber nedkörda i halsen,och min karl tror att jag kommer att dö.
Jag ligger senare 6h i uppvakningsrum,och senare 3dgr inlagd. Nu är jag hemma men det är inte lätt att röra sig. Därför inga foton just nu. Men vi már alla bra,och min lille prins är en riktig snuttegris som inte vill släppa tutten,eller vara ngn annanstans än i Mammas armar.

Det finns mánga sätt att

traumatisera ett barn. Alla har vi väl nágot som ligger där i garderoben och spökar,och som vi anklagar vára föräldrar för. En del har mer,andra mindre. En del kommer aldrig över,andra försöker ta ansvar för sitt eget liv tillslut,med mer eller mindre framgáng. Man kan förláta,men kanske aldrig glömmer. Inatt när jag inte kunde sova lág jag och tänkte pá vilka trauman min son kommer att fá gá igenom,och hur det kommer att skada honom.(Jag har verkligen försökt under hela graviditeten fá min karl att förstá hur bra det skulle vara för honom att sova pá soffan,men sen ligger han alltid där i sängen tillslut och jag kan dá inte sova).

Här är i alla fall en del saker som jag tror att min son kommer att lida mer eller mindre för:
1.Han kommer INTE att fá chokladcroassant till frukost eller mellis.
2.Mamma pratar med honom pá ett konstigt sprák.
3.Mamma kommer ha honom att dansa runt granen pá ett väldigt hedniskt sätt,och tortera honom med en julskiva som gár pá repeat.
4.Mamma kommer att tvinga honom att lära sig alla Astrid Lindgrens sagor utantill,pá det konstiga spráket sáklart.
5.Om han har "tur" och vi tillbringar Midsommar nágon gáng i Sverige i buschen kommer han fá se vuxna människor ligga utslagna och fulla i buskarna.
6.Mamma kommer aldrig som andra mammor stá inne i brödbutiken och skvallra med kvarterets kvinnor. Hon sitter i sádana fall hellre i baren med kvarterets karlar och dricker en öl.
7.Mamma kommer ständigt tjata pá om hur självständig hon vill att han skall bli. Att han skall resa och se världen.
8.Mormor kommer att lära han allt om politik och att spela poker.
9.Mamma kommer inte frán 14-15 árs álder tvätta eller stryka hans kläder,det fár han lära sig själv.
10.Mamma kommer att tvinga honom äta rá fisk jul,pásk och midsommar. Och att sjunga fániga snapsvisor.
11.Om han senare i livet börjar jobba men fortfarande bor hemma kommer Mamma tvinga honom att betala 20% av lönen för mat och husrum.
12.Mamma kommer när han blir runt 18-20 börja hinta om att det kanske är dags att stá pá egna ben och flytta hemifrán,och om det enda han hittar är nágot sunkigt studentrum sá gör det inget för Mamma har ocksá bott sá och värre.
13.Mamma kommer aldrig att tála gnällspikar eller bortskämda barn.
14.Mamma kommer aldrig att vilja fira Reyes(de tre vise männen),kommer alltid att fira tomten och julafton.
15.Mamma kommer inte att tvinga dig att ringa varje dag första gángen du flyttar hemifrán(men pappa kanske).
16.Mamma kommer alltid att svära över den spanska byrákratin och hävda att Sverige är "bättre".
17.Mamma kommer att göra allt för att han skall älska att läsa böcker,och inte spela tv-spel.
18.Mamma kommer att hálla klass med honom minst en gáng i veckan i ämnet SFU(svenska för utvandrare).
19.Mamma kommer att tjata honom till döds om hur viktigt det är att vara en självständig,oberoende person och att inte lita pá att Mamma kommer att rensa upp hans skit.
Att man lär sig av sina egna misstag.
20.Mamma kommer alltid,alltid att älska honom.

Allt detta säger jag nu,men saker och ting kanske kommer att se annorlunda ut. Men det är inte att undra pá att han inte vill komma ut,han är säkert redan traumatiserad.

Att vara rädd för en gravidmage.

En kompis kom förbi igár pá en snabbfika,och för att muntra upp stämmningen lite.
Hon är en kul kvinna(vägrar skriva tjej även om hon mer ser ut som en tjej 30 ár till trots).
Hon är extremt rädd för min gravida mage,vágar knappt ta pá den. Jag tycker att det är rätt kul,vad är det som är sá farligt med min höggravida mage? Tydligen innehállet,att det ligger en bebis där inne och skvalpar. Själv har jag alltid tyckt att gravidmagar är fina,och om det är nágot jag är rädd för skulle det väl vara blodet och slemmet i förlossningen. Jag tjatar alltid pá min karl att han máste säga till att när det väl blir dags "lillkillen máste bli avtorkad innan han läggs upp pá mitt bröst". Han brukar själv bli grön i ansiktet när jag nämner detta,sá jag tror han har full förstáelse för min önskan.
Min kompis hade i alla fall funderat pá vägen hem till mig," vad gör jag om det sätts igáng en sán där panikförlossning?Kommer jag(hon) att kunna hálla lugnet,eller kommer jag(hon) att balla ur?"Jag skrattade och sa att hon fick väl göra som pá tv och film "koka vatten och dra fram en massa handukar,sen löser det nog sig. Det brukar ju göra det pá tv".
Nágot som jag aldrig har fattat är hur de använder det kokande vattnet,de kan ju inte rimligtsvis doppa bebisen i det kokande vattnet? Inte heller tvätta händerna för dá skulle de ju skolla sig?
Handukarna? Men dá blir ju även de väldigt varma? Har alltid funderat pá det när man ser en sádan scen i nágon film/serie. Alltid nágon som skriker "HÄMTA EN MASSA HANDUKAR,OCH KOKA VATTEN,MYCKET VATTEN!!!"

Lite ljusning

i soppan av problem,men vad som erbjuds är sorgliga lösningar,men ocksá de mest praktiska.
Jag förstár att det är svárt för min karl att acceptera att hans föräldrar inte längre "vale por si mismos",det är sorgligt att se,men oundvikligt. Vi skall alla en dag den vägen vandra.

Svärmor

har sagt i sin förvirring att hon har sett váran son. Inatt ság hon honom,han är brun i hyn men har blont hár. Min karl berättar pá telefon för mig att han försökt förklara att det är omöjligt för att han har inte kommit ut än. Men hon ger sig inte,hon har sett honom och hört han gráta.
Jag är lite vidskeplig och undrar om han kommer att se ut sá? Kanske har hon rätt,kanske kan hon nu i sin sjukdom och förvirring "se".
Själv har jag drömt om jättesköldpaddor som jag var tvungen att äta upp ráa.Varje dag under en hel vecka,frukost,lunch och middag.Jag var jätteäcklad,men hade inget val...

Fortfarande

ingen bebis. Men det är lika bra det. Vissa saker máste lösa sig först,men han kommer väl när han kommer. Inget jag kan styra över,fast jag försöker mentalt prata med honom och säga"stanna du där du är ett par dagar till,du har det bättre där".
Det börjar ljusna lite vid horizonten,men det kan lika gärna vara falska förhoppningar. För varje gáng vi börjar fá upp hoppet kommer ett áterfall,tillbaka ned i den mörka gropen.
Jag skulle önska jag inte var sá trött,att jag orkade mer.

Min tystnad

beror inte pá att det har kommit ut nágon bebis än. Utan pá att vi som familj har en del problem,inte med oss som par. We still löööve.
Det är rent praktiska problem som gäller min karl´s föräldrar och deras hälsa. Det är ett stort problem,och allt ansvar faller pá oss eftersom han är enda sonen.
Jag har inte orkat/velat skriva efter som allt varit sá kaotisk,slitsamt, stressande och väldigt höggravid. Ibland har jag velat kasta in handduken,ibland har jag orkat vara fysiskt, psykist och praktist stöd,ibland har jag undrat "vart tar mitt stöd vägen?".
Det är och har varit jävligt jobbigt,men det blir väl bättre. Jag har funderat pá att bli religiös(som att det skulle lösa nágot). Jag har inte velat att lillkillen skall komma nu,men imorgon gár hans bäst före datum ut,sá det lär väl bli snart.
Jag är sá trött pá alla problem,jag är trött pá att vara trött. Och jag vill kunna glädjas át den nya ankomsten till familjen,men jag är bara orolig.Jag är stark,jag är svag och jag vill att denna mardröm skall ta slut.

Nágot i görningen

Vaknade vid 06.00 i morse av att jag hade mensvärksliknande värk i ryggen och magen.
Jag vet att detta är tecken pá att nágot är pá gáng. Men jag lág där och tänkte" inte nu lillen,vänta en vecka till",tillslut väckte jag min karl som fick massera min rygg och mage. Jag tog en Gelocatil(paracetamol) och hoppades pá att det skulle gá över. Karln blev orolig och tyckte vi skulle áka till sjukhuset,men jag kände att "sá farligt är det inte". Men vi ringde i alla fall tillslut,och de tyckte att jag skulle komma in. Men jag var fortfarande inte övertygad,och har faktist inte ákt.Men det gör inte heller ont längre. Fick däremot en jättelust att kliva upp för att diska,och byta lakanen plus sätta pá tvättmaskinen. Nágot som aldrig brukar hända mig kl.07.00,och speciellt inte om jag bara sovit ca 3 timmar.
Det är definitivt nágot pá gáng,även om det inte blir idag.......

Frukost

Female bonding

Vad blir det pá Svenska-kvinnlig gemenskap kanske? Det kände i alla fall jag igár när jag var pá kurs. Det är för varje gáng lite fránfall av folk,jag tyckte inte det gjorde sá mycket eftersom det blir lite intimare dá. 6st var vi som satt där med vára stora magar,och äntligen fár jag vara huvudperson för första gángen i mitt liv eftersom det är jag som stár pá tur till att föda.
Váran barnmorska som háller i kursen är fantastisk,liten snygg kvinna 35plus,alltid i höga klackar. Hon skulle bli en väldigt bra föreläsare,men det kanske hon sysslar med redan. Hon utsrálar empati,hon lyssnar bra pá alla. Hon fár en att känna sig välkommen,och hon förklarar allt väldigt pedagogiskt.
När jag hasade mig ur sängen igár morse sá tänkte jag "Usch jag orkar inte. Skärp dig nu Elin,du behöver komma ut lite,och varje gáng lär du dig nágot nytt". Sá jag hasade mig dit,och vilken överraskning hade jättetrevligt. Vi fick se pá film,prata om olika problem och funderingar vi kan tänkas ha. Och det avhandlades det mesta.Viktuppgáng,en kvinna hade gátt upp 7kg pá bara en mánad i sommras när hon hade haft semester. Hennes barnmorska hade dá markerat med RÖD penna i hennes "carnet de embarazada". En annan tjej hade gátt upp ca 4-5 kg bara sista mánaden. Alla verkade vara mer eller mindre rädda för sina gynekologer. Och jag kunde känna igen mig,relatera till deras problem och mina egna.
Vi pratade t.om politik efter som jag berättade att jag är ifrán Sverige,och frágade om det praktiserades olika förlossningställningar här,eller om man var tvungen att ligga ned?Detta utvecklades sedan till en allmän diskussion om det mesta,KRISEN och allt.
Här ligger man alltid ned,átminstonde i den offentliga sjukvárden.
Kändes väldigt bra när jag gick därifrán,äntligen lite kvinnor som sitter i samma situation. Som pratar "samma" sprák. Som förstár...

Vi har det bra mest hela tiden

Jag har fátt flera

lyckönskningar och annat frán vänner och bekanta pá sista tiden. Folk som kanske inte fátt reda pá förrän nu att jag är gravid. Fár alltid samma reaktion "Trodde knappt att det var sant,kunde inte fatta att DU var gravid",etc i olika varianter. Jag brukar svara att jag knappt själv tror pá det. Har väl tidigare gett intryck av att vara en riktig festprisse,men dessa människor har inte heller umgátts med mig de senaste 2-3áren. Eller kanske inte känner mig sá bra.

Men jag kanske ság ut sá här dá, ungefär

Men nu ser jag ut sá här heeela dagarna,(inte riktigt sant).

Nu har jag träffat

min favoritbarnmorska för sista gángen. Eller ja skall tillbaka pá efter koll sen,men nu är hon ute ur mitt liv,äntligen. Jag hade gátt upp 1kg pá 2 veckor,vilket inte var bra,men i stort sá hade jag skött vikten bra,ca 7 kg sammanlagt. "Försök nu ha diet de sista tvá veckorna,det är inte bra att gá upp sá mycket pá bara 2 veckor". Jag visste att jag hade gátt upp "mycket",jag har käkat pizza tills jag nästan sprack,lagat pasta med grädd och gorgonzola sás och ätit tills jag inte kan röra mig,jag har lagat hemlagade köttbullar serverade med kokt potatis och asgod a la elin gräddsás,jag át sá jag fick magknip. Allt detta har varvats med mackor,klämma ut det sista i räkosten rätt i munnen,och lite goda chokladkex pá nattkvisten. Men jag kunde inte bry mig mindre,hade ett par dagar när jag inte át sá mycket pga stress,och inte hade lust. Jag mádde jätteilla,fick konstant sura uppstötningar och rapade,inte sá fräscht. Kände att jag inte mádde bra,men sen jag har laddat med kolhydrater och fett már jag mycket bättre.
Jag sa inget men tänkte när jag gick därifrán(barnmorskan) "ta dig i arslet,här skall firas". Sá när jag gick förbi ett bageri pá hemvägen stannade jag till och köpte mig 2,det ni 2 STORA chokladmuffins. Har haft en väldig craving pá muffins eller kex etc de senaste dagarna,men skafferiet har lyst tomt. Eller rättare sagt igár kväll fanns det tre chokladkex kvar,men när jag smög upp pá natten för min lilla nattafika var de borta. Min karl hade ätit upp dem,sá GÖR man inte mot en gravidkvinna,där hade jag legat i nästan 2 timmar och försökt hálla mig. Och när jag väl kliver upp och ser framemot dessa kex nedsköljt med ett glas mjölk dá är de INTE där.
BAD BOY!!!! Men nu jävlar skall jag fira med mina muffins som bara är till mig,och jag skiter i vad barnmorskan har sagt.

Jag skall knipa igen

och hoppas pá att lillkillen blir minst en vecka sen. Svärmor skall opereras i ögat den 22/10,jag skall skrivas in pá sjukhuset den 23/10. Och bäst före datum pá den lille är den 24/10.
Det funkar inte rent praktist,svärfar kan inte ta hand om sig själv(alzheimer). Sá jag tänker kniiiipa ihop,du fár inte komma ut nu,du máste vänta lite.1 vecka helst,sen kan du komma.
Är vi överens?

Min karl

blir bara tunnhárigare och tunnhárigare stackarn.Ja inte längst bak,sá han kan kanske längre fram börja med hysterisk överkammning. Ni vet en sán där frán allra längst bak till lugg. Han har redan Spansk hockeyfrilla,det är mitt fel.I like it,gillar det lite rebelliska över det hela,men han vill klippa sig.När vi jag först spanade in honom pá jobbet,pá den tiden jobbade vi ihop dá hade han denna frisyr,och tatueringar sá jag gillade vad jag ság. Men jag var fortfarande mer eller mindre upptagen i min tidigare relation sá det hände aldrig nágot. Sen försvann han ett tag,tydligen sjukskriven och jag var upptagen med att ta tag i mitt liv och göra slut pá riktigt med mitt ex. Men brukade frága efter honom via hans jobbarkompisar,skojade alltid och frágade "var är min kille?" Tillslut kom han tillbaka,och killen jag alltid brukade frága blev väl lite trött pá mig och sa varför ger du inte mig ditt tel,sá ger jag det till honom sá kan ni ju....
Jag blev lite nervös,men tänkte"jag är ju faktist fri nu",dessutom trodde jag han var yngre än vad han är sá tänkte även"skulle vara kul att dejta lite lammkött"(ja sá krasst tänkte jag dá).
När vi väl dejtade osv sá visade det sig att han är lika gammal som jag,har en son sen tidigare äktenskap,bor hos mamma pga skilsmässan,och GUD FÖRBJUDE hade kort hár.
Men vi hade sá kul och trivdes ihop sá jag tänkte "petitesser",háret växer ut. Och det gjorde det,och nu sitter vi här och väntar ett barn ihop. Sá det kan gá,jag som bara hade tänkt roa mig lite,och har inga illusioner om att han hade nágra större planer när det gäller mig heller.
Men vi löööve varandra,och alla vardagsproblem, som vi har mánga,känns alltid som helt obetydliga när han kramar mig och säger "det ordnar sig". Ingen man har fátt mig att skratta sá mycket. Men kan inte láta bli att undra,är det mitt fel att han börjar bli sá tunnhárig?

Jag är som min tjocke katt

Har läst i en bok om att föda att det är bra att vila dagarna innan förlossningen,I LIKE.

E det nágot jag e bra pá här i livet sá är det vila,jag kan vara explosiv, jobba hárt,nästan ta ut mig

men sen máste jag fá vila. Och dá menar jag vila,jag tar det till sin spets, en heldag i sängen(nästan) tills jag blir sá trött pá det att jag kliver upp . Min tjocke katt e likadan,han heter faktiskt tjockis pá grekiska,Kodrulli(mitt ex e frán grekland). Nu gár han även under namnet "Gordo" eller "Kodro". Han e bäst min macho katt,han fár sina ryck busar till lite,dänger till syrran,klättrar pá hyllor han inte bör etc. Men sen lägger han bara ned,och gár och vilar nágonstans,gärna med utsiktpunkt och där ligger han i timmar. Eller om jag sover/vilar dá ligger han där vid mina fötter tills jag gár upp,inte innan. Vi har samma mentalitet,man skall ta det luuuuuugnt här i livet,inte hetsa fram. Stressar nágon oss már vi inte bra...

Jag har fátt inskrivningsdatum

pá sjukhuset,eller ja när de skall öppna min journal,(eller hur man nu säger). Jag har fátt tid den 23/10. Jag har ocksá beräknad nedkomst av lillen den 24/10,är inte det lite väl nära inpá?
Men jag kanske gár över tiden,vem vet?

När jag var pá kurs sist,sa barnmorskan "det är viktigt att ni känner empati gentemot eran barnmorska under födslen",hmmm det är där jag kan fá problem. Jag gillar inte läkare,barnmorskor etc. Jag litar inte helt och hállet pá dem. Och jag har lite svárt att relatera till Spanska kvinnor,har lättare med männen. Det där är väldigt ofeministiskt sagt eller uttryckt,men det är sant. Fy Elin.
Jag har mina personliga skäl till att tycka som jag gör,mycket som ligger bakom är väl kulturella skillnader.
Men nu skall jag inte tänka negativt innan jag ens varit där. Det blir säkert bra.......

Jag är sur

pá min karl. För mig är det underförstátt att om jag lagar middagen, dukar fint,försöker se till att han plus styvson fár i sig lite grönsaker. Dá skall han fanimej duka av OCH DISKA,duka av gjorde han igárkväll,men när jag kliver upp idag(de har dragit till farmor) sá stár BERGET av disk fortfarande kvar.Och styvsonens säng är obäddad,kläder slängda överallt. Jag hatar oordning,lite dammtussar klarar jag,men inte omkringslängda prylar. Varför är det sá svárt för män ibland att fatta elementära renhállningsregler/ordningsregler. Att ha bäddat sängen,hängt upp kläderna skulle ha tagit dem 5 högst 10 minuter,diskat disken 15min som mest. Men istället vet jag att de har tagit MIN dator och legat i sängen och tittat pá film istället för att i sista minuten rusa iväg till farmor.(Jag som betalat dator,och när jag är sur är allt ditt-mitt,och allt mitt är sáklart mitt). Nu skall jag sätta pá en tvättmaskin,sen tänker jag nog fanimej dra iväg pá en promenad sá kan de ju undra var jag har tagit vägen.GRRRRRRRRRRRR!!!!!!!!!

Nu är frágan skall jag städa

och hänga tvätt etc? Eller skall jag gá och lägga mig och sova en liten siesta innan jag fár besök senare. Inget fin besök,men trots allt besök. Kaos ráder inte men pá gränsen till att kan bli.
Intresseklubben antecknar.

Godmorgon!

http://www.youtube.com/watch?v=7-NOZU2iPA8

Skön lát att vakna till......

Trött

Nu fár det vara nog med läkarbesök etc,1 more to go imorgon. Jag sommnar sent,sover dáligt,nu funkar inte bollen mera. Skall nu gá och krama kudden.

Nu skall vi iväg pá kurs

Har sovit väldigt lite och dáligt,ligger i hárdträning för efter förlossningen.
Alla jag pratat med som vet vad de pratar om undrar varför jag skall dit(kursen alltsá),tydligen inte mycket att hänga i granen. Men mamma frágar varje gáng vi pratar pá tel,sá det fár mig att känna som att det nog är viktigt. Mamma vet ju trots allt alltid bäst,eller? Eller som min karl sa "om du inte gár kommer du inte veta om du skall blása eller spotta".

2 kokta ägg med dillkaviar

Det är mitt mellanmál det,och förbannat gott. Har alltid gillat kokt ägg med kaviar,till och med katterna gillar det. Stár och tittar pá mig med tiggande ögon,sá jag ger dem lite pá fingret som de fár slickar pá. Nu är jag alltsá tillbaka efter mitt kringjoggande,inte en sovmorgon denna vecka kommer jag att fá. Det kommer att bli upp med tuppen och iväg pá läkarbesök,KURS(jag fick gá tillslut),analyser och vad mer komma skall.Känns som att det trappas upp.
När jag kom tillbaka frán mitt sjukhus besök stannade jag till pá min lokale Zara butik,och där hittade jag ett par sköna triká byxor och 2 t-shirts med dödskalle tryck som jag gillade. När jag väl skall betala visar det sig att mitt kort inte funkar,avmagnetiserat.Gár till bankomaten,men även där likadant. Det var nog guds försyn som gjorde det,han vet att jag inte bör shoppa även om det inte var stora pengar det handlade om. Sá nu har jag tills imorgon pá mig att tänka över om jag verkligen behöver dessa trasor.Nej Elin du har kläder,tänk pá lillkillen,räkningar,resten av mánaden....men t-shirtarna var ju sá tuffa.

300 gram

har jag gátt upp sen sist. Där har jag för mina tárar om hur tjock jag är,fast big är jag.
Big is beautiful! Nu gäller det dock att jogga omkring,för den unga snälla barnmorskan hade inte fixat alla analyser och inskrivning pá sjukhus etc som behövdes. Och jag är i 36,5 veckan och saker och ting kan inte vänta,sá jag máste istället för postgáng personligen inställa mig pá alla ställen. Máste dock ha godkännande av datasystemet som sá lägligt pajade när jag stod där i kön i receptionen. Sá nu är jag hemma och har slängt i mig en snabb lunch,sen iväg till en sjukstuga för att beställa blodanalys URGENTE,sen tillbaka till barnmorskan och hoppas pá att systemet funkar igen.Efter det om allt funkar iväg till sjukhuset för att beställa tid för inskrivning,och att de skall ha alla mina uppgifter etc. Men jag skall inte oroa mig sa barnmorskan,"si te pones de parto vas al hospital y ya esta". Jo tack,det förstár jag med.Dags att jogga nu.......

Skall kanske nämnas

att jag ironiserar mycket. Sörjan ni vet.......

Det otáliga samhället

Vi lever idag i ett otáligt samhälle läste jag igár i en artikel i Lavanguardia,inget nytt kanske ni tänker,men det fick mig att fundera lite. Det finns en diagnos om den otáliga personen/personligheten,stämmer rätt väl in pá mig,just nu i alla fall. Men jag kan i och för sig läsa mánga diagnoser och alltid hitta nágot som jag tycker stämmer in pá mig(bara när det gäller psykologi),inte hypokondrisk när det gäller andra sjukdomar. Nágot som de skriver för att definiera den otálige människan är:
" El impaciente es individualista,prefiere trabajar en solitario,en la enfermedad se siente ansioso por curarse rápidamente y no aguanta a la gente lenta".
Lite sádan är nog jag,men inte bara jag,de flesta människor jag känner.
Min otálighet nu gäller min graviditet,har kommit till läget där jag tycker "enough is enough!",
nu gár det bara láááángsamt,jag blir bara större och otympligare. Hormonerna gör att min hjärna bara bestár av sörja. Och de av mina vänner som kanske har funderingar pá att nágon gáng göra ett försök till att bli gravida,frága inte mig just nu "om det är värt det?,eller hur det känns?" Eller vad ni nu kan tänkas villja frága,frága nágon annan gravid person som gár omkring med ett soligt leende pá läpparna,som lyriskt yrar om sparkar,och sparkdräkter.
Eller sá kan ni ringa mig nágon annan dag när saker och ting ser annorlunda ut,och sörjan har tagit över helt och hállet.
Jag har hela tiden tänkt att jag skall amma,främst av ekonomiska skäl. Men nu har jag de senaste dagarna börjat fundera pá om det är sá smart. Det gör att bara jag kommer att kunna mata,och trösta lillkillen. Bara jag kommer att bli tvungen att gá upp mitt i natten,jag har kanske sádan tur i och för sig att jag producerar mycket mjölk,och kan pumpa ut ett lager och ha i kylen.
Men hur fräscht känns det,mjölka sig själv. Räcker det inte med att jag känner mig som en kossa redan som det är. Sen kommer jag inte kunna gá ut om jag ammar,för jag är alldeles för blyg för att amma pá allmän plats,eller nágon plats där det finns fler personer än jag, min bebis och möjligtsvis min karl.Svärmor glömm det,polarna glömm det och kyparn pá närmaste fik glömm
det.Sen har jag läst att de flesta kvinnor inte känner att de fár sig själva tillbaka förräns de slutar att amma,sá jag skulle alltsá tänkas gá omkring ca 4-5 mánader till med sörja i bollen och hormonig.Nu kan det ju tänkas att det är det enda jag vill göra,och att jag inte skulle ge bort dessa stunder för allt guld i världen etc,etc,etc....
Börjar till och med tänka just nu att de sá efterlängtade,och med avundsjuka tänkta pá mammalediga dagarna i Sverige känns aplánga. Nu vet jag inte exakt hur mánga dagar de har,men över ett ár vet jag att det kan bli. Det är lääänge det. Inte för att jag längtar tillbaka till mitt jobb och stressen,men nágot saknar jag som inte bara kretsar kring bebis,mig och graviditet....Nu gár det inte att undvika för varje gáng jag lyfter pá mitt arsle och gár nágra steg blir jag pámind genom ont i ryggen,vaggande gáng,smygvärkar,kan inte göra nágot alltför länge pá stáende fot utan att ryggen börjar värka. Enough is enough!!!!

En av de fá fördelarna

med att ha en stor gravidmage är när du halvligger/sitter i sängen och skall äta eller dricka nágot att den kan användas som hylla .Man sätter tallriken alternativt glaset där,och sá äter man/dricker man medans man kanske läser en bok,ser pá tv eller kollar in det senaste i bloggvärlden. Glas och tallrik samtidigt klarar dock inte magen av,sá nágot fár man ställa pá sängbordet. Det är nog i stort sett den enda fördel jag kan tänka mig,utöver dess inneháll dá som väl fár betraktas som en självklarhet.

Jag vann!

Igár kväll var vi i det förlovade landet av billiga möbler igen. Vi fick med oss hem en massa prylar,som när de väl sprids ut över hemmet märks det nästan inte. Jag fár alltid lite ángest när vi är där,för jag ser hur kundvagnen bara fylls mer och mer,och det enda jag kan tänka är "Vi har inte bil,vi har inte bil". Men det har löst sig varje gáng,kallas även taxi.
Det jag vann igár var kampen om skötbordet,min karl har hela tiden tjatat om att vi skall köpa ett med inbyggt "badkar",medans jag har hállit stenhárt pá ett billigt i trä frán Ikea,och en separat badbalja. Sammanlagt med ett plastunderlägg plus skyddande lakan(eller vad det nu kan kallas) 45-50 euro. Det han ville köpa kostade i billigaste varianten 90 euros bara för bordet . Men jag har pá senare ár blivit expert pá att hitta kap,jämföra priser och kvalité. Även tänka "behöver jag verkligen det här".....vilket jag självklart alltid gör.
Ángesten sitter ocksá alltid i lite efterát när jag tycker att vi har spenderat mycket pengar,egentligen hade vi väl inte spenderat sá mycket,men det beror ocksá pá vems ekonomi man jämför med.Jag ville inte ens gá in i den svenska shoppen och köpa kaviar och räkost. Men min karl stod pá sig,"jag áker inte härifrán om du inte köper din tandkräm",och vad gör 10euros för skillnad? Och det har han ju rätt i,men jag kan bara tänka," Pengarna skall räcka till mycket under 1 mánad...",och vi har fortfarande inte betalat x-räkningar.....
Och hur vi sedan längre fram skall klara av att betala de skyhöga dagisavgifterna vill jag inte ens tänka pá.
Men det löser sig,nu har vi i stort sett allting klart. Lillkillen har nágonstans att sova,att bada,att bytas pá,en filt att ligga pá golvet pá,en vagn att köras runt i,en hage att leka i=(placeras i när mamma behöver göra annat),etc,etc.....

Min karl är en kändis

i várat "barrio",han känner alla. Idag var jag pá ett läkarbesök som inte ledde nágonstans,vi kom báda fram till att det inte var för mig just nu eftersom jag är i 8:emánaden,och inte kommer att ha tid längre fram att gá pá besök 1 gáng i veckan. Men när jag stod där i kön i receptionen för att anmäla att jag var där,hälsade en kvinna pá mig.Jag hälsade tillbaka,men ság nog lite oförsténde ut. "Who are you?" liksom,hon sa jag känner dig via din man. Jaha,det förklarar allt,han känner alla. När vi tar en Söndagspromenad i omrádet fár vi alltid stanna lite dá och dá och hälsa. De brukar frága hur lángt är det kvar(för mig alltsá) etc. Men jag brukar hálla mig i bakgrunden,se lite snäll ut och säger inte sá mycket. Sá därför tar jag oftast inte riktigt in hur folk ser ut heller,vissa om man möter dem oftare kommer jag ihág,och jag kanske till och med säger nágot.Typ "Hola que tal?". Jag är nog lite lätt Svenskt reserverad. Inte första gángen folk hälsar pá mig,och jag inte har en blek om vem det är. Men folk är trevliga sá det ger mig en liten känsla av att även jag hör hemma här.......

Bata

Jag har nu köpt en bata(morgonrockstyp),och en ammningsbehá. Sá nu är jag mer redo än aldrig=estoy mas preparada que nunca. Nu fattas bara en halvjuste väska att ha allt i,och necesären. Kom igen nu lillkillen,jag är redo att klämma ut dig.

ca 10 böcker pá 8dgr

Det är vad jag har gjort senaste veckan,och helgen räknas inte för dá är jag med karln och har inte tid att läsa böcker. Lite uttrákad är jag nog,men kommer säkert se tillbaka pá dessa dagar med nostalgi i framtiden när jag inte kommer att ha tid för annat än lillkillen.

Att áldras

kan inte vara kul. Och nu syftar jag inte pá min egen lite lätta 30-40 árs kris,utan pá det verkliga áldrantet när du inte längre riktigt kan ta hand om dig själv.
Idag har jag fátt en stor verklighets/komma ner pá jordendos när jag har följt med min svärmor till ögonläkaren.Hon har hängt pá min arm när vi har mödosamt gátt upp för backar(140 cm láng),och ständig ryggvärk. Det kändes lite som att blind skall leda en annan blind. Hon pladdrade pá,med sin Andalusiska Spanska om sin och sin mans krämpor.Väl framme och när de har undersökt henne,säger doktorn att vi genast máste áka till urgencias. Men det gick inte,vi var först tvugna att ta oss till en annan sjukstuga och hämta ut hennes plus mans recept pá mediciner. 3 mánaders mediciner för báda,ni kan inte ana hur mánga recept det var. Sen iväg till Apoteket där hon fár 2 pásar med olika tabletter,man hämtar dock inte ut alla mediciner pá en gáng. Hon kan inte läsa sá när apotekaren gav henne en medicin fast ett annat märke sá att säga blir hon orolig och frágar "vad är det här,dessa känner jag inte till,jag känner inte igen asken,och känner jag inte igen asken vet jag inte vad de är till för". Som tur var fanns det märke hon kände igen,sá det byttes snabbt. Hon skall hálla reda pá vad hon skall ta för tabletter,och hennes man som har början till alzheimer plus en massa andra áldersjukdomar. Väl hemma hos svärmor väntar min karl som skall ta med henne till sjukhuset. Han har áterigen fátt ta ledigt frán jobbet för att följa en familjemedlem till doktorn,hans chef är inte glad. Svärmor är sá orolig att hon inte kan äta lunch,och det máste hon göra för hon har diabetes. Svärfar vill inte heller äta för han är orolig för att bli lämnad ensam.Jag är orolig och ledsen för de är sá smá,sá värnlösa men det är inget jag visar. Jag, man och svärmor gár ned pá gatan,de skall ta en taxi till sjukhuset och jag skall gá hem. När vi säger hejdá säger svärmor " gracias por hoy,y que dios te bendiga". Hennes lilla hand har hállit hárt om min när vi lángsamt har gátt gata upp och gata ned. Jag ger henne en puss och vaggar hem. Jag vill inte ens tänka pá hur det kommer att bli när min egen mamma kommer att áldras....

Fotbollsäsongen har börjat-Hrrmmff!

Jag ringer till mannen när jag vaknat(nämner inga klockslag,för att ingen skall tycka att jag är en dálig människa).
-Godmorgon älskling,har du vaknat nu?
-Mer eller mindre.
Vi pratar lite om mer eller mindre oviktiga saker. Sen säger mannen med en otrolig stolthet och glädje i rösten.
-Vet du vad vi skall göra imorgon?
-Näe.
-Vi skall gá pá Barca match,jättebra platser!Lyckan strálar ur hans röst.
-Hrrmmfff.
-Vad sa du?
-Hrrmmfff.
Jag brukar grymta när jag varken är nöjd eller missnöjd,men mest tyder det pá att jag inte riktigt háller med. Varken om hur kul det kommer att bli,eller om jag verkligen vill följa med.
-Kan du inte säga det igen,jag älskar när du grymtar.
-HRRMMFFF!!!!

Uppmuntrande ord

Angáende själva födandet.
-En av mina kompisar hemma(Svedala) sprack även pá insidan när bebis skulle ut. Kunde inte ha sex pá över 1 ár. (min positiva kompis)
-Usch,tyst.(Jag)
-Sprack?(Annan kompis)
-Annars är det bättre att spricka än att de klipper,(min positiva kompis som aldrig fött barn).
-Varför dá? (Annan kompis)
-En del spricker ända bak till anus.(ni vet vem som sa det)
-Läker bättre om det spruckit,mer sicksack liksom. Annars är det mera rakt.(hon igen)
-Jag som har ganska stort huvud....tänk om lillkillen blir som jag,stort huvud alltsá.Dá kommer det inte bli sá lätt för mig.(Jag)
-GANSKA STORT?(Hon igen som menar att jag i stort sett har vattenskalle)
-Nä nu pratar vi om nágot annat.(Jag)

Det enda problemet med att vara singel

är att du máste sköta sexlivet själv. Det sa en kompis till mig ikväll,och hon syftade inte pá det sex hon kan tänkas ha med bara sig själv som partner. Utan med en motspelare....
Annars är det toppen att vara singel och själv.

Nu är den packad!!

Har ikväll packat väskan. I alla fall lillkillens saker är packade,i min del fattas det lite hygienprylar,men det gör nog inget om det blir packat imorgon istället. Misstänker att jag packat för mycket kläder till honom,men hellre för mycket än för lite.
Sá nu är jag redo! Känner mig rätt stolt att jag lyckats göra det,och inte bara sitta och fundera över om/när jag skall göra det.Sá nu kan du komma när du vill I'M READY! Känns lite som att jag är redo att gá ut i krig(bara mina vanliga skumma tankar)...

Vad gör du hela dagarna?

Pratade för en stund sen med en kompis pá telefon,och hon ställde den frágan.

Ja vad gör jag?
1.Jag sover en hel del,eftersom det är bevisat att smábarnsföräldrar brukar sova väldigt lite,har jag liksom tänkt att det gäller att passa pá nu.
2.Läser böcker. Just nu háller jag pá att läsa en bok som heter "Ditt kompetenta barn" av Jesper Juul.Handlar om barnuppfostran. Har även läst "Sá överlever du ditt första ár som Mamma" av Vicky Lovine. En handbok som definitivt inte málar allt rosa. Sen har vi även läst "MERA SJÄLVKÄNSLA" av Mia Törnblom. Självhjälpsbok till bättre självkänsla. Bok som jag fortfarande inte hunnit börja läsa är "La casa de los espiritus" de Isabel Allende. Den ligger pá nattduksbordet och stirrar anklagande pá mig. Men den är pá spanska,jag läser bättre pá Svenska eller Engelska. Har i och för sig läst mycket böcker pá Spanska,men har för mig att jag nágon gáng försökt mig pá Allende och att jag aldrig kom in i boken. Fastnade inte,men den var pá Svenska,sá det kanske var översättarens fel.
De Svenska böckerna har alla varit presenter frán vänner.
3.Läser tidningar,bloggar, lyssnar pá radio och ser pá Svensk Tv pá Internet.
4. Funderar över när jag skall ta tag i mitt pluggande.
5.Funderar över om jag skall organisera mina papper etc,städa ládor,packa sjukhusväskan. Men har än sá länge inte kommit längre än till funderingar.Vissa av oss är lángsamma i starten....
6.Bakar,har än sá länge bara bakat en sockerkaka häromdagen som gjorde succé hos man,barn och svärföräldrar,men tanken är god. Att jag stár i köket hela dagarna och bakar alltsá.
7.Städar och tvättar,sträcker sig ocksá mest till att fundera över om jag skall göra det. Men idag skall det nog bli av.
8.Smáäter,lite flingor med mjölk här,en ostmacka där. Kan inte skriva att det är morotstänger,och selleristjälkar med dipp tyvärr. Nágon stackars liten frukt slinker dock ned.
9.Funderar och ser framför mig hur det kommer att bli med lillkillen. Om hur jag inte kommer att kunna amma(positivt tänkande inte min grej),om hur jag lyfter upp honom ur spjälsängen och vyssjar och lugnar honom,med grá pásar under ögonen.
10. Väntan och Navelskádning är helt enkelt det jag gör mest hela dagarna.

Söndagslunch

Dags för Söndagslunch hos svärmor igen. Idag blir det inte hemlagad paella,utan färdigköpt grillad kyckling. Sá nu är det bara att hitta den snälla,söta svärdottern inom mig och gá dit.

Woododockor

Skall jag göra nu pá min lediga tid,3st skall det bli. Jag skall sticka jävligt lánga och obehagliga nálar i dem,alternativt bränna upp dem och sen skratta högt och hysteriskt.

1.Min barnmorska,inte hon jag träffade sist. Hon var ung, söt,trevlig och förstáende.Men hon var bara vikarie.
Nej det skall bli en av min vanliga,hon är tydligen känd i omrádet för att vara "surkärring".
Henne skall jag sticka nálar i.

2.Kunden pá jobbet som fick mig att tappa konceptet,och fá ett hysteriskt utbrott.
Denna "snobbkärring" skall jag sticka nálar i.

3.Min vanlige läkare. Sñr Pulgar,trodde han var mer eller mindre trevlig. Men sist jag var där med min karl för att träffa honom,(karln tog jag med i public relation syfte),började doktorn gapa och skrika utan att vi hade sagt nágot som skulle kunna provocera honom. Visar sig senare att han är känd för att vara otrevlig mot gravida kvinnor.Har tydligen flera anmälningar pá sig. Behövs väl knappast nämnas att jag bett att fá byta doktor.
Denne "jävla gubbe" skall jag sticka nálar i.

Dessa 3 människor har alla fátt mig att gráta under min graviditet,och págrund av att jag är gravid. Sá nu skall jag pyssla ihop woododockor av dessa störda människor,och sticka,och sen sticka igen........Vem är det som är störd egentligen ;)

Jag fár inte gá pá kurs

Ibland är Spanien fantastiskt.... Har precis ringt till Barnmorskan och bett om att fá skriva in mig pá en sádan där kurs man tydligen skall gá innan det är dags att föda. Sist jag var där sa de inget,och jag glömde frága,sá min snälle karl gick dit dagen efter och informerade sig. Visade sig att de hade semesterstängt i Augusti. Och bad mig höra av mig i September,sá idag ringer jag.
Och det enda de kan svara är att de fortfarande inte vet nágonting,och att jag fár ta och ringa igen nästa vecka???? Vad kommer att hända om lillkillen bestämmer sig för att komma ut typ nu,jag kommer inte att veta hur man andas.Fast det lär väl lösa sig ändá...

Nu är den köpt

Barnvagnen alltsá. Det blev en röd,hade velat haft den i blátt men den var slutsáld. Det andra alternativet var en spygrön färg som jag inte gillade,sá det blev en röd/svart. Den är tyvär nedmonterad än sá länge,sá jag kan inte ta nágot kort. Vi fick hem den monterad,men sen efter en del nerver och slagsmál med barnvagnen monterade vi ned den i 3 delar för att den inte skall ta sá stor plats tillsvidare. Kan se mig själv senare sláss med denna barnvagn när jag stár där själv,och tänkt mig ta en promenad med lillkillen. Jag som inte heller är speciellt mycket för att läsa manualer. Kändes lite mysko köra hem vagnen,jag har fortfarande inte körkort pá sádana. Körde över min karls fot ett antal ggr,in i lyktstolpar etc. Fár väl ta och köpa hjälm till lillkillen.

Har även kommit en del pá väg när det gäller den mystiska väskan man skall ha med sig till sjukhuset. Har köpt nattlinnen(mormorsliknande),pá den lokala marknaden i Söndags. 10 euro gick de pá sammanlagt för 2st. Sen skall man tydligen ha nágon form av Bata(morgonrocksliknande) ocksá,men de var väldigt fula. Och har ingen lust att lägga ut pengar pá nágot som jag sedan inte kommer att använda. Mormorsnattlinnen har jag inget emot,tyckte de var rätt söta. De som känner mig vet att jag bor i diverse fula pyjamas alternativ när jag är hemma,och de här verkar rätt bekväma.

Järnbrist/Hjärnbrist

Sist jag var hos barnmorskan fick jag reda pá att jag hade lite anemia(järnbrist). Och fick utskrivet tabletter,det var nästan 2 veckor sedan och jag har hitills bara tagit en. Man blir sá dálig i magen,och man fár absolut inte ta den i samband med mjölk eller kaffe etc,och det funkar lite dáligt med mina frukost vanor. Funderar pá att göra som min Mamma gjorde när hon var gravid med mig. Hon fick ocksá reda pá att hon hade järnbrist,sá hon beslutade sig för att dricka ett glas rödvin om dagen(hon pástár att det var ett halvt glas). Nästa gáng hon gick fick hon berömm för de höjda värdena. Kan ocksá nämnas att hon pá den tiden jobbade som sjuksköterska,sá inte var hon oinformerad om dess risker antar jag. Men det var ju pá det glada 70-talet,sá saker och ting ság väl lite annorlunda ut. Verkar i alla fall roligare än att ta en tablett,sen kan man frága sig om det är därför jag är lite "skadad i roten".

Dig kan man ju prata med.

Jag har en lillebror(egentligen inte),men jag har en arbetskamrat som är en liten petit suisse(=ung och söt). Vi kommer väldigt bra överens,han betraktar i stort sett alla andra i min álder som gammla,men inte jag. Mig gár det att prata med :) Antagligen jag som är väldigt omogen.
Jag brukar ge honom rád om tjejer,om att festa etc. Brukar láta ungefär sá här,"hade jag varit som dig hade jag ...Om jag inte vore gravid skulle jag visa dig hur man festar..Ring inte idag vänta tills imorgon..."
Han har alltid varit väldigt snäll mot mig,speciellt nu under graviditeten. Och igár fick jag en avskeds present av honom,jättefina kläder till min lillekille. Jag blev alldeles rörd och tárögd. Kommer att sakna min lillebror och hans tjejhistorier och funderingar.

Har ni tänkt pá en sak?

I omrádet där jag bor finns det nu väldigt mycket Kineser. Det är fullt av deras affärer,barer,restauranger. Jag tycker att det är bra,för de är alltid trevliga,artiga och tystlátna.
Och framför allt är de billiga,ibland kan man göra fynd. Givetvis säljer de mycket skitprylar,men nágon gáng kan man hitta nágot som faktist háller lite längre.
Men vad jag tänkte pá var att jag aldrig sett en full Kines,en otrevlig.Aldrig sett nágra Kineser skrika och gapa pá offentlig plats.Aldrig sett en galen Kines som pratar för sig själv. Aldrig sett 2 kineser sláss förutom pá film. Varför funderar jag pá detta? Jo för att igár hade jag som vanligt en helvetes resa till jobbet. Jobbiga respektlösa människor som sätter ned resväkor pá dina fötter,knuffas. Sitter och ser helt galna ut och pratar för sig själva med ett tennisrack i handen.
Blir nervösa stressade och otrevliga,men inget av dessa djur var Kines.
Otrevliga och galna Kineser existerar säkert,men jag har aldrig träffat nágon.

Imorgon skall jag

stanna i sängen hela dagen.Kommer bara att rulla ur den för oundvikliga toabesök,och nágon titt in i kylskápet.

Shoppa barnvagn

Igár gjorde vi ett försök till att shoppa barnvagn,men det blev inget. Vi var för lángt hemifrán,och jag visste inte att de kom i kartong(stor). Vi har ingen bil,sá det var inte att tänka pá. Men lyckades shoppa lite smásaker som man tydligen skall ha med sig till sjukhuset. Vi var inne pá Carrefour,och stod vid bebisavdelningen. Jag förstár absolut ingenting,utan tittar bara med stora ögon. Dá kommer det en höögravid kvinna fram,som gár självsäkert och plockar pá sig lite olika smásaker. Jag viskar till min karl,plus styvson"kolla vad det är hon handlar,det är säkert nágot viktigt". De tittar lite förvánat pá mig,sá tillslut smyger jag fram själv(smyga kan ifrágasättas,snarare vaggade jag). Hon hade bland annat plockat pá sig papperstrosor,och det kom jag ihág stod pá listan. Sá jag tog 2 paket,2 olika storlekar vet inte hurpass mycket större jag kommer att bli.

Lite senare för att även tillfredställa lillkillen(hans födeslsedag),gick pappa och son in i nágon playstation affär,och jag strosade runt i lite snobbigare bebisaffärer själv. Sen satte jag mig utanför deras affär och väntar,när de väl kommer ut börjar jag gráta(ca,5gángen för den dagen).
"Vad är det älskling?" frágar min man oroligt."Jag förstár inte",ylar jag."Det finns sá mycket bebisprylar,och jag fattar inte vad det är man behöver",hulkar jag vidare.
Min stackars karl fösäkrar mig att det vet han,sá jag behöver inte oroa mig. Han har ju erfarenhet sen tidigare.

Tycker sá här i efterhand att det är lite roligt. Om jag inte var knäpp tidigare,sá har jag med graviditet och hormoner gátt och blivit helt skogs....Smyger efter okända kvinnor i varuhus,gráter offentligt utan att skämmas. Och har en frustration som när man köper en ny teknisk pryl och inte fattar manualen....problemet är bara att det inte finns nágon manual.

Hjälp!!!

Min Mamma sa igár pá telefon att báde jag och min bror var 8mán bebisar! Jag är i 7mánaden och har inte packat väskan! Inte fátt gá pá andningskurs! Har inte köpt nágon vagn än! Har inga blöjor hemma! Jobbar fortfarande,kommer säkert föda pá jobbet! Har inte monterat bebissängen! Har ingen aning om hur man tar hand om en sán liten filur! Jag är inte redo!
Det första jag skall ta tag i om en vecka är att sluta jobba,om nu läkaren tilláter....

Gravid,Svensk kvinna i sovnöd.

Nágon som känner för att förbarma sig över mitt västvärldsproblem,och skicka mig,alternativt karl med styvson pá minst en natts övernattning pá lyxhotell med stooor dubbelsäng.
Jag vill sova själv,SJÄLV i sängen. Vill kunna breda ut mig,med mitt stánkande,nu är det bara jobbigt att byta sovläge. Jag skickar gärna katterna pá pensionat ocksá,för de breeeeder ocksá ut sig utan en tanke pá Matte. Blir lite retlig pá morgonkvisten(lätt underdrift),om jag inte fár sova bra. Och det alldeles konstiga är att jag sover alldeles utmärkt när jag fár sova själv,tex när Karln jobbar. Men nu har den j-vln semester och är hemma heela tiden. Han fattar inte mina hintar om hur skönt det skulle vara för honom att sova pá soffan,alternativt dra át h-lvte tidigt pá morgonen med sonen sá att jag kan fá sova i lugn och ro. Ni förstár,det riktigt strálar värme och kärlek ur mig pá mornarna........

Afrohár

Drömde natten till igár att jag gick och klippte mig,och färgade háret. Det blev en frisyr "a la Lionel Richie",det var afrohár med hockeyfrille tendens jag hade? Vad betyder det?
Inatt drömde(rättare sagt innan jag vaknade)jag,att jag budade mitt kiss. Det vill säga att jag slapp gá upp och gá pá toa. Dessa ständiga toabesök kan ta kál pá vem som helst,speciellt som nu när jag inte precis hoppar ur sängen. Utan mer rullar,stánk och stön häver mig upp.
Vad kan dessa konstiga drömmar betyda? Náväl kissdrömmen kanske inte är sá svár att tolka,men Lionel? Vad gör du i mitt huvud?

Bruten rygg

Rätt trevligt att jobba,men lagom halvägs genom arbetspasset börjar ryggen värka. Och vi snackar värk,och trötthetskänsla som inte hjälper med lite stretch
Hade det inte varit för gördeln jag har till láns,och paracetamol hade det inte alls gátt. Alla,kunder som arbetskamrater undrar när jag skall sjukskriva mig? Häromdagen säger en manlig kund,"snart dags för baja=sjukskrivning?". Konstig frága tycker jag,kan det vara mitt numera osminkade ansikte som gör att folk tycker sá. Kan även vara storleken pá magen,som nu är big,och den blir inte mindre :(Jag tycker själv att det är rätt ok att jobba,jag kommer hemifrán,jag fár annat att tänka pá,och jag rör pá mig. Har annars lätt för att bli soffpotatis. Bara jag slipper ta hela ansvaret,vilket tills nu de har respekterat rätt väl. Sá om ni vill veta tänker jag försöka hálla ut tills slutet av Augusti,eller början av September.
Den som lever fár se........

St. Pol

Här var jag igár,badade,solade och át en alldeles fantastisk grillad lunch. Lite láng tágresa,med tanke pá alla människor. Min rumpa har blivit plattare,vilket gör att det börjar göra ont efter ett tag att sitta ned.

Deckare

Innan jag fick mitt paket frán Sverige,satt jag här och önskade mig en lättläst deckare.
Jag kämpade vidare med min Umberto Eco,George Eliot och Mihaly Csikszentmihalyi pá Spanska. Men jag drömde váta drömmar om nágon form av deckare,med mord och blod. Kanske en avdankad alkoholiserad kvällstidningsjournalist,alternativt trött pá livet polis även han/hon alkoholist. Och allt detta skulle utspelas i nágon vanlig stad i Sverige,med mycket vardagsmisär.
Och vad fár jag i paketet,jo just detta :) Fast dramat utspelas i Norge,Oslo. Men det är sak samma,Norge som Sverige "same shit".Huvudpersonen är en polis, en föredetta alkoholist,livscyniker. Dramat utspelas med frälsningsarméns organisation som huvudpunkt.
Jag sträckläste boken,nu är den slut, och jag saknar den. Jag vill ha mera deckare....
Boken heter: FRÄLSAREN och är skriven av JO NESBO.
Skall nu átergá till ECO och se om jag kan avsluta denna bok,men han tragglar in sig sá mycket i historiska fakta,i alla fall i den här boken att jag tillslut tappar tráden.
ELIOT var bra,men lite deprimerande.

Spänd som en fiolsträng

och snäppte till rätt högt och hárt igár efter jobbet. Jag blev mer och mer stressad under arbetspasset igár,svárt att andas till slut. Försökte med att andas in genom näsan,ut genom munnen. Gick inte,jag höll ihop som genom ett under. Nu är jag ledig,nágra dagar tills det börjar igen nästa vecka. Hur skall detta gá?

QUÉ GORDA ESTAS!!!

Har átervänt till jobbet. De 2 dagar jag har överlevt har jag kommit hem helt slut,och varit tvungen att sova siesta. Och nu är jag inte själv längre,har ny kompis. Det är en man,som har en liten dotter pá nästan 2ár,och han har berättat att hans fru hade en fruktansvärd graviditet. Sá han är väldigt försténde,men jag är lika död för det när jag kommer hem.

Alla kvinnor pá jobbet som inte har barn utbrister när de ser mig "Gud vad tjock du har blivit",kan inte nágon lära folk att inte förstora upp ögonen,pá detta sätt och sen säga TJOCK.
Jag vet,jag har sagt att jag är nöjd med min kropp,men det betyder inte för det att jag uppskattar dessa kommentarer. Det heter inte TJOCK,det heter gravid,eller möjligtsvis kan man säga "ja, nu ser man att din mage har vuxit".

Sen ett rád,ni som funderar pá att skaffa barn. Skaffa er gärna ett skrivbordsjobb först,eller väldigt bra ryggmuskler. Ni som inte har det,jag kan bara säga- Det är inte lätt-Det är förbannat jobbigt.

Petufa=Smurf

Jag drömde häromnatten att jag var en smurf(helt sant),en tjej smurf. Sá dagen till ära till Söndagspaellan hos svärmor klädde jag mig i blátt frán topp till tá.

Min kropp

Jag har faktist aldrig tidigare varit sá nöjd med min kropp som nu när jag är gravid.

Eller kanske bättre utryckt,har blivit sams med den. Även om den nu ger mig mer problem,tyngre och alla andra ákommor man nu fár som gravid. Men jag känner mig kvinnlig,

vacker,skönheten sitter ju som sagt i "the eyes of the beholder". Har haft mycket nojjor och kroppsfixering under mitt tidigare yngre liv,dock även innan jag blev gravid var jag ganska nöjd.

Och jag är ingen liten spenslig sak,fár ständigt höra här i Spanien att jag är GRANDE,vilket kanske inte är sá kul,hänger även ihop med min längd som inte är sá láng för att vara Sverige.

Men här betraktas jag tydligen som láng, 172cm.

Däremot har jag mycket andra "ansiedades" som hänger ihop med graviditeten,som ibland utan anledning fár mig att tappa andan och fá en knut i magen som nästan vägrar att lösa upp sig.

Kan inte sätta ord pá vad det är,det är mycket och det är lite som orsakar det.

Här fár ni en bild pá beachbaben Elin utan komplex.Bilden är tagen för 2 veckor sedan,I´m bigger now....

Sá bär det av igen

Paket med posten

Jag har fátt paket :).... Och vilket paket sen. E alldeles överlycklig,tack sá hemskt mycket!!!!

Ni är fantastiska! Kram

Doktor Tumme (Pulgar)

Jag och mina doktor´s besök. Har aldrig varit sá mycket hos läkaren som de senaste 6mán.
Nu är jag friskskriven i alla fall,men han var riktigt snäll. Han frágade om jag ville börja jobba imorgon(lördag),eller om jag ville vänta tills pá mándag....? Min karl jobbar mándag- fredag,sá jag tittade lite förvánat pá Doktor Tumme. Frága ett barn om det vill ha en godisklubba?
Han sa att det var upp till mig,men jag ville inte antyda att "jag vill ha helgen ledig",sá jag antydde bara lite försiktigt mándag. Ok sa han,kom nu ihág att jag friskskriver dig till pá Söndag,men gá INTE och jobba förräns Mándag. Jag diggar Doktor Tumme .
Ta nu hand om dig sa han när jag gick,puss skulle jag vilja ha sagt,men det gár ju inte.

Min lille pöjk

har bestämt sig för att han skall bli fotbollspelare,alternativt kickboxare.
Det boxas och sparkas därinne. GODMORGON MAMMA!! Tänk vad underligt,det kommer sá smáningom att finnas en liten filur som kommer att kalla mig Mamma?? Wow!
Fast han lär nog säga det med spansk accent Mamá.

Min själsfrände

Randig Elin

Men vad gör han?

Áterigen

ett läkarbesök,men denna gáng angáende en stoor leverfläck jag har pá ryggen. Ingen AC i väntrummet,alla vi som satt där och väntade höll pá att dö. När jag väl kom in till doktorn hade han det hur friskt och fräscht som helst(sáklart). Den första frága han ställer mig är om jag förstár Spanska bra,IGEN? Ja,alltsá just denne Doktor hade jag aldrig träffat förut,men är det min oförmága att säga ett pip när jag väl besöker dem?Eller att de fá ggr jag öppnat käften 4 av 5 fátt bannor,som gör att de tror att blond betyder dum,(jag tror själv det ibland). La senare under várat samtal lite försiktigt upp Umberto Eco´s "El nombre de la Rosa"(version Española),under förevändningen att leta efter en penna . Sá han säger senare "Du har bott här länge?",ja nästan 10ár.....Vad jag ville ha sagt var" Jag är inte bara blond,utan även intelektuell OCH invandrare",(och inte Dansk,brukar fá även den frágan). Det vet väl alla att efternamn som slutar pá SSON är frán Sverige? Eller de kanske heter SSON i Danmark ocksá?

Intelektuell kan ifrágasättas....

Vága vägra fira

Jag har vägrat fira min födelsedag.Mannen tyckte det var lite trákigt,men jag stod pá mig.Stängde av telefonen,har inte öppnat mail pá 2dgr. Barnsligt? Men jag kände inte för det.

Jag har vänner

Som har blivit omnämnda i LAVANGUARDIA,notis láter futtigt,och futtigt var det inte.

Har tom blivit skrivit om företaget,och deras produkter pá samma sida som en stor artikel om kunga familjen.Sá nu máste det ha fátt genomslag,för vem vill inte läsa om kungafamiljen.

Här har ni webadressen till företaget www.designcode.es

Vecka???

Försäker kolla igenom mina läkarpapper för att ta reda pá vilken vecka jag är i??
Jag är i vecka 27 eller kanske 28,beroende pá hur man ser det. 12 eller 13 to go.

La felicidad

Igár sitter jag och karln min pá pendeltáget med vár 15kilos packning,páväg mot strandäventyr.
Jag tar upp min anteckningsbok där jag skrivit ned ett citat om lycka frán FLOW boken,och börjar citera för min máttligt intresserade karl. Han vill läsa sin fotbollstidning.
Elin citerar "LA FELICIDAD"

La felicidad es una condición vital que cada persona debe preparar,cultivar y defender individualmente.

Där avbryter han mig och säger" Cariño mira burros!!". Jag tittar ut genom fönstret,och visst ser jag betande ásnor. Jag säger vill du lyssna pá mig,gillar inte att bli avbryten speciellt inte när jag sitter och försöker förklara vad lycka är. "Te escucho,te escucho cariño". Sá jag fortsätter.

Las personas que saben controlar su experiencia interna son capaces de determinar la calidad de sus vidas,eso es lo más cerca que podemos estar de ser felices....

"Muy bien cariño,muy bonito,de verdad" säger han när han tittar pá mitt frágande ansikte.
Sen lyfter han upp fotbollstidningen,och har säkert en alldeles inre Flow upplevelse där bland fotbollsresultat och vad det nu kan stá att läsa om.

Vaggande ankgáng

har jag börjat fá,kul för vissa i min omgivning som härmar mig i supermercadon.

Om jag vore Spansk ung kille

skulle jag ständigt hänga nere vid playan,Barceloneta. Det är fullt med glada oskyldiga ,blonda guiris där. Igár var vi där vid kvällskvisten för att ta en promenad,fortfarande smockfullt med folk. Och om jag vore ny i Barcelona skulle jag hänga ungefär vid Villa Olimpica,där har de satt upp volleybollnät och en massa muskulösa killar som flexar,spelar volleyboll och nágon form av fotbolls volley. Bara som recreation för ögonen....
Barceloneta som strand är inget att rekommendera,när vi kom hit för ca 10ár sedan var det fortfarande ok. Men nu är det skitigt,och enligt mitt kärringtycke alldeles för mycket folk.
Vad lätt livet var när man var ny i stan,nu ser man inte alltid skogen för alla träden. Det var ständig fest,ständig utgáng,ständigt nya människor,ständigt nya killar(om man ville).

Plugga,plugga -not.

Har idag gjort allt för att inte plugga. Tog tom till ett gammalt högstadie trick=mála naglarna,och sen sitta och titta pá dem tills de torkar. Men snart skall jag ta tag i mig själv igen.

Jag är fortfarande sjukskriven(Viktoria oroa dig inte för gördeln,den är i goda händer),men bara en vecka till. Sen fár det vara nog tycker min läkare,skall nog erkänna att en vecka till behövs nog egentligen inte. Men á andra sidan väljer jag att gá pá den Spanska linjen,där alla säger till mig att nu när jag är gravid bör jag vara hemma och vila och bli tjock. Försöker att inte jobba alltför hárt pá det senare,lägger även in ngn frukt och grönsak i dieten. Min läkare sa idag till mig "att jag nog allvarligt borde tänka pá att byta jobb om jag blir sá stressad".Jag pápekade lite lätt att karriärbyte kanske inte är att tänka pá just nu,och att jag efter födseln och Mammaledigheten planerar att gá ned i tid,inte mycket. Vi har trots allt rätt till fasta arbetstider tills barnen är 4 eller ngt liknande. Jag brukar inte bli sá stressad när jag inte är gravid,visst det finns moment när man kanske har lust att strypa ngn. Men inte brukar jag tappa kontrollen inte. Men just därför máste jag plugga för att kanske sá smáningom kunna fá till ett karriärbyte,och även om det inte blir sá,sá är det aldrig fel att lära sig nágot nytt. Eller átminstonde slutföra det man pábörjat. Som sagt en vecka till har jag pá mig att kunna plugga i lugn och ro.

Luther i mig kryper pá,och jag undrar om det egentligen är ok att jag är sjukskriven?Vet att jag en gáng hävdat att jag hade väldigt lite Luther i mig,men nu är jag gravid(läs vuxen),och saker och ting ses ibland ur ett annat perspektiv. När jag väl blev sjukriven,dá var det behövligt,jag var ett vrak. Nu är jag inte ett vrak längre,har kanske fortfarande inte hittat min "FLOW",men jag jobbar pá det....

Vem är John Salas??

Nu har det ringt 3ggr de senaste dagarna och frágat efter en sñr John Salas?
Jag säger snällt varje gáng att här finns ingen med det namnet,och kvinnan som ringer ber snällt om ursäkt. Men nu börjar jag bli nyfiken,vem är denne man?

Analogisk????

Analógico,sitter och pluggar och försöker fatta vad analógico betyder,men i min ordbok stár det analogisk. Tack sá mkt,va f-n betyder det dá? Det blir inget sammanhang annars i vad jag läser om jag inte fattar detta ord.

Moby Dick

Min karl har fátt för sig att kalla mig Moby,kärleksfullt men likväl Moby.
Han tycker att det är kul,jag tycker "han kan gá och dra ngt gammalt över sig=läs dra át helvete typ",ville inte svära.Även jag säger det kärleksfullt.

Vaaaaaaarmt

Det är vaaarmt idag,och vi borde göra en massa saker som inte blir gjorda.

Jag pá promenad

Jag hävdar att det är tufft med nitbälte.

Mer foton pá la gordita

Liten kille pussar tjock kvinna pá magen.

Närá,liten kille pussar ofödd brorsa.

Lite foton pá la gordita

Bild no.1 Jag i Sitges





Bild no.2 Vi är ute pá restaurang

Bild no.3 Vi skall ut pá restaurang.(Tavlorna i bakgrunden tillhör ägarinnan av lägenheten,lovar de skall ned sá smáningom).

Ibland förstár man inte

turen man har i livet. Jag har en underbar,och omtänksam karl. Inte bara när det gäller mig utan även hans son,hans mamma. Självklart är han inte perfekt,men det "enda" han vill i livet är att hans nära och kära skall vara nöjda och glada. Han är rolig,social(känner varenda granne i hela barriot),medans jag häromdagen blir hälsad pá av min granne mitt över hade ingen aning om vad det var för en "jobbig kärring" som insisterade med att hälsa pá mig. Kände mig lite dum efterát,hon verkade ha goda avsikter,och ság lite besviken ut när hon sa" du känner inte igen mig".
Igár hade vi varit pá playan heela dagen,med vár 15kilos packning,och lika fullt som i Tokyos tunnelbana. Man och son sprang upp och ned,spela tennis,bada,äta glass,dricka öl(mannen).
Jag lág ned i skuggan av parasollen och försökte sova lite,alternativt läsa,avbröts nágon gáng dá och dá av ett dopp. När vi väl kom hem var jag som varit sááá energisk hela dagen helt slut,och gick och la mig och sov 1 timma. Karl och son fixade middagen,med mycket illusión,de tände ljus,dukade fint hela paketet. Jag blev väckt och inledd med förtäckta ögon i matrummet,och där stod mina 2 pojkar och ság sá stolta ut. Det var verkligen jättefint alltihop,men gud sá dálig min karl är pá att laga mat. Det som skall vara varmt är fesljummet och smakar inget,kycklingfileerna är torra och hárda som skosulor. Det enda som var gott var salladen,och det har han lärt sig göra av mig . Men jag har lärt mig "uthärda" dessa stunder,och äter glatt pá.
Hjälper lite ocksá att jag är gravid och har mera plats. Vill inte släcka den stolta glöden i ögonen pá min älskling när han frágar vad jag tycker om maten etc.

Flow(fluir)

Igár gick jag en promenad efter läkarbesök(har en hel mapp nu om mig själv!),och bestämde mig för att gá till Biblioteket. För efter att jag suttit och läst den otroligt dáliga boken,som var omläsning medans jag väntade pá min tur inság jag att jag behövde lite bra litteratur. I gángarna där med alla böcker visste jag inte riktigt vad jag skulle leta efter,kommer aldrig ihág namn pá författare. Sen slog det mig att jag sett en intevju pá SVT nágon gáng med Umberto Eco,och att han verkade vara en intressant man,sá det blev en av hans böcker. Plus ett par till. Sen tog jag en sväng förbi psykologiavdelningen,tänkte att som jag betett mig pá sista tiden kan jag nog behöva en liten pusch,eller nágot för att förstá mig själv. Lite navelskádning helt enkelt.
Hittade till slut en bok vars namn kändes igen FLOW,av Mihaly Csikszentmihalyi. Satte mig i en park efterát och började läsa,alla spanjorer i skuggan,och jag som god nordisk solapare i den stekheta solen. Har knappt släppt boken sen dess,problemet brukar vara att när man har läst nágon form av dessa böcker för att "hitta sig själv",är att man känner sig inspirerad under ca 1 vecka sen är allt bortglömt igen,och man är tillbaka pá ruta ett. Men till nágon hjälp skall det kanske kunna vara,under ett par dagar átminstonde.........

DONDE TENEMOS LA GORDITA!!???

Har gjort ett test idag "Sullivan",de kollade sockret,(min blodsockernivá). Tycker inte att det var sá farligt som jag hört andra pástá,man fár dricka en slags syrup. Sen väntar man en timma,och sen blodprov.
Det jobbiga enligt andra skall tydligen vara syrupen,men jag har druckit äckligare drinkar än denna syrup och inte spytt. De kom och frágade efter en halvtimma hur jag mádde,och om jag behövde spy.Men jag mádde bra,satt och läste en asdálig bok och väntade pá att de skulle suga ur mitt blod. Han som sedan gjorde det var en väldigt flörtig man i 50-ársáldern,som istället för att ropa upp mitt namn när det var min tur ropade " Donde tenemos la gordita!=Var har vi tjockisen"? Eftersom det var bara jag kvar förstod jag att det var mig han ropade pá. När han sen fick se mig säger han "vaya que preciosidad" och klappar mig pá kinden. Och när det kom fram att jag är Svenska dá blev han helnöjd.Sá nu var hans dag gjord,jag blev mest helt ställd. Vad säger man liksom?

Lite mer än en vecka

borta frán jobbet,och det har hänt grejjer. Omstrukturering i toppen,chefernas positioner byter namn. Nu heter de typ blabla management istället för arbetsledare. Nya chefspositioner har uppfunnits,sá nu fattas det personer för de lägre niváerna. Min sektion skall tillhöra en annan,jag skall fá ny chef? Hade kunnat vara läge om man hade velat göra mindre karriär att anmäla intresse nu,men jag sitter inte direkt i position just nu för att ens ha sádana tankar. Skall tillbaka till jobbet nästa vecka,och sen utgár jag ifrán att jag har 1 mánad högst 2 kvar att jobba.
Fan jag är redan stressad,även om det inte borde páverka mig allför mycket pá min nivá. Gud vilket trákigt inlägg,men det är lite av vad mina tankar upptas av just nu. Har fortfarande 5dgrs frist,men sen är det dags igen........

Dá var det dags igen

att gá till min trevlige gravdoktor. Skall se om jag denna gáng kan komma ihág vad hon heter.
Jag är inte rädd för henne,jag är en tuff kvinna som klarar det mesta. Jag fár aldrig nervösa sammanbrott,och sá börjar vi frán början igen med dessa positiva tankar........Kallas nágot har jag för mig "projicering",äsch kommer inte ihág. Jag är inte rädd för henne,jag är en tuff kvinna som klarar det mesta,jag fár aldrig nervösa sammanbrott.................

Jag pá fest.

Var pá 30-árs fest i lördagskväll. Det var kul,eller snarare kul för dem som kan festa.
Kändes som jag nu blivit förpassad in i en annan division. Kul att hälsa pá mig,ställa lite respektfulla frágor,men sen var jag inte intressant längre. Kan ocksá bero pá att jag inte kan inta alkohol,och dá kanske även jag är trákigare. Jag förstár dock,hade det varit jag tidigare sá hade jag nog betett mig pá samma sätt. Vad skall du prata med en blivande mamma om liksom,när det enda du vill tänka pá är drinkar,fest,kommer jag fá ragg ikväll,och vart skall vi gá sen?
Vem vill sitta och diskutera priser pá privata dagis(svindyra),vilken barnvagn som är bäst(billigast),vilken typ av skötbord som borde inhandlas(ständig diskussion mellan karl och mig).
Jag satt där och längtade efter att kunna HÄLLA i mig rosévin,men det gár ju inte. Jag har blivit vuxen de senaste 6 mánaderna,pá gott och ont. Nágot som är väldigt positivt är att man vaknar fräsch dagen efter. Men ibland när vi áker till stranden och jag ser folk som sitter pá nágon terrass och delar pá en flaska KALLT vitt,eller rosé dá börjar det alltid vattnas lite i munnen pá mig.

En positiv sak med festen var att jag känner mig hemma i den miljön där vi var. Nu bor vi(jag och partner) i ett väldigt spanskt arbetarklass omráde,och jag är lite exotisk här. Men jag är "uppvuxen" i Barcelona i de mer gammla kvarteren,med äldre lägenheter originellt inredda. Och en bred blandning av Nationaliteter i umgänget.Jag känner mig alltid som att jag har kommit hem de fá ggr vi rör oss i dessa kretsar. Á andra sidan är det inget liv för den som bygger en framtid,de flesta av dessa människor är i ständig rörelse,och har/tar inget ansvar. Som en stor internationell blandning av förvirrade löv i vinden. Och lägenheterna är coola och romantiska,men inte särskilt praktiska. Du kan bo pá 5 váningen utan hiss,svinkalla pá vintern,toan i ena änden av lägenheten,och för att kunna tvätta händerna andra änden.

Sá var det för mig att gá pá fest i mitt nya vuxna liv,mycket tankar som dök upp efterát.

L "oroa" dig inte,jag hade kul.

Postit-lappar

Har kommit pá en bra grej hur jag skall organisera min karl. Jag sätter upp postit -lappar pá strategiska ställen,ex.toa rulls hállaren. Exempel "Man sätter tillbaka toarullen",och det verkar funka...Han blir inte ens sur,han bara skrattar,(och sätter tillbaka toarullen).

Jag Jackie Chan.

Har drömt precis innan jag vaknade att jag var Jackie Chan,och var ute och körde sportbil.
Hade dock väldiga problem med koppling, växelspak etc. Och nej,jag har inte sett nágon film pá sista tiden med Jackie...

Nu skall jag och karl áka till playan trots att det är lite halvmulet,behöver se lite hav.
Vi blir alltid lika förvánade när vi ser andra par som áker till playan och verkar ha en minimal strandväska med sig,typ en pareo för 2. Vi har alltid med oss:
1.Parasoll(min karl vägrar utan).
2.Kylväska med mackor,frukt,vatten,öl(till mannen),isklampar och is.
3.Badväska med minst 2 badlakan,strandtennis,3 olika sol cremer,bok och tidningar,pareo ifall jag máste ta en promenad pá stranden,etc,etc
4.Personlig "handväska" till Elin,lite mindre än vanlig med det viktigaste i typ,pengar,mobil,nycklar, plánbok,eventuell kamera.

Allt detta väger sina kilon,och vi har ingen bil. Men det är bara det allra nödvändigaste vi har med oss...
Vi skall alltsá iväg pá en riktig utflykt,hoppas att det inte regnar som de har förutspátt igár pá väderprognosen.

Har kunden alltid rätt?

Har haft en förjävlig helg pá jobbet,säger bara SJÄLV,REA,GRAVID. De hade lovat mig en ny jobbarkompis,men det kom aldrig nágon. Tillslut fick jag ett utbrott en dag,pga av en oooooootroligt trevlig spanjorska. Hon blev sur för att jag ville häfta fast kvittot pá pá pásen,men det är "the procedure". Jag säger att jag har skyldigheten att göra det,men att hon kan sá fort hon gár ut genom dörren ta bort den. Men nej,hon blev skitsur och började pástá att jag var otrevlig,att hon ville göra ett skriftligt klagomál pá mig,ville veta mitt namn,att jag var báde det ena och det andra bla bla bla. Jag VET när jag har varit otrevlig,efter x antal ár i customer service branchen och nágon mán av självinsikt,men jag var inte otrevlig mot denna snobbiga dam. Dock kysste jag inte hennes arsle heller ,som väl egentligen var det hon ville.Dá var det nágot som klack till inom mig,och jag tänkte" Basta ya!!!",och började kalla henne det hon kallade mig. Jag blev tyvärr hysterisk,ringde supervisoran som kom med en annan tjej. Och jag gick ifrán affären. Slutade inte bra,dock inget skriftligt klagomál frán denna kvinnas sida,som jag rent ut sagt skiter i om hon hade gjort eller inte. Blir lite sur pá supervisoran som tar kundens parti,och säger att "llevas unos dias atacada de los nervios",tacka fan för det. Har bett om hjälp,fátt hysterisk hyperventilations attack och fár ändá inte hjälp. Fár istället skit för att jag látit det gá sá lángt. Va fan,jag ber om hjälp nu,skitsamma om jag inte gjort det innan.Allt detta för att jag försöker göra ett bra jobb,och upprätthálla standarden och servicen.
För att göra láng historia kort:Jag slutar dagen pá Urgencias som ger mig lugnande,och rekommenderar vila. Har idag besökt min vanlige läkare som inte direkt gjort nágot särskilt men han har sjukskrivit mig i 10 dagar. Det finns mycket detaljer som är utelämmnade,och information om mitt jobb. Detta var inte det jag ville,jag ville verkligen fortsätta jobba ett tag till.
Men som det ser ut nu har jag átminstonde 2 veckors ledigt.(och mitt i denna hysteriska helg gick routern sönder).

Har jag tagit mig

vatten över huvudet? Studierna verkar vara mer än vad jag väntat mig. Hade tänkt mig att läsa en timma varje dag innan /efter jobb,men sá slut som jag nu är i Rea tider ser det ut som den lediga dagen fár ägnas át att plugga. Fortfarandde ingen ersättare för miss Italy,och det bádar inte gott vare sig för företaget eller mig. Igár började jag nästan hyperventilera vid ett tillfälle,när du har 5 olika personer som skall ha skor,en som vill betala,en som vill ha annan storlek. In pá lagret klättra pá stegen leta skor,leka akrobat och hänga dig i hyllor för att ná en viss produkt,skjuta tunga ládor framför dig för att komma fram. Fortsätter det sáhär och jag inte fár hjälp kan de säga "bye,bye Elin",átminstonde tills de har anställt en person till.

Va och klippte och slinga mig häromdagen,de slingade även mitt ögonbryn. Sen när de skulle klippa topparna och bara ta "un dedo",tycker jag det verkar som att hon tog hela handen som mátt. Men det var 2 snälla och söta unga tjejer,sá jag klagade inte. Tänk att man kan säga sá "unga",vad är jag själv dá,en tant? Nu behöver jag i alla fall inte gá tillbaka pá ett tag,och har áterigen fátt bekräftat att jag inte gillar att gá till frisören.

Jag máste plugga

Gratiskursen har nu skickat via mail material för att studera,men jag är sá trött. Värmen tar kál pá mig,jag orkar göra en sak,men när jag väl kommer hem har jag bara lust att däcka. Det här gár inte,jag máste ha motivation och ta ansvar när jag nu väl har anmält mig. Men jag börjar imorgon......med mitt nya ansvarsfulla liv.

3 mánaders frist

blir det tills fotbolls säsongen börjar igen. Jag är aningens trött pá fotboll,och jag har spelat i mina dagar och var en duktig mittback. Men detta fanatiska,láter styra fritid ,máste vara hemma i tid för att hinna ladda och se match etc,etc. Det gár mig lite pá nerverna,läser hellre en bok,ser en film,eller sover som jag gjorde igár. Var aningens trött efter 2 lánga dagar pá stranden,och orkade inte uppdaga nágon energi för att se pá fotboll. Säger dock bara Viva España! E glad att de vann,och e glad att det är över. Kan vi nu börja ha lite trevligt ihop utan att det skall förstöras av att du máste iväg och se nágon fotbollsmatch?

Playa

playa och mera playa.
Jag skall simma i havet,
plocka snäckor pá stranden,
äta en glass och läsa en bok.
Och säkert bli alldeles jätteirriterad pá närmaste badlakan grannar...

Me a kept woman

Min karl ringer pá sin lunchrast och säger,"comprate algo bonito,esta noche vamos a cenar fuera". Jag var redan páväg till Hm,budgeten ligger pá ca.50euro. Behöver nágot nytt stort billigt tält. Men det láter rätt trevligt när min karl säger sá. Vi skall gá ut och äta,jag skall köpa mig ngt nytt. Jag känner mig nästan som i good old times.

Jag drömmer

sá fantastiskt konstiga drömmar nu pá sista tiden,vaknar var och varannan halvtimma.
Det är blod,mord och váld. Men den sista drömmen jag hade innan jag bestämde mig för att ge upp,och kliva ur sängen var nog den läskigaste. Alla vet väl att gravida kan fá/fár pigmentförändringar i ansiktet etc,jag har t.ex fátt mera leverfläckar,báde pá kroppen och i ansiktet, men de är rätt smá än sá länge. I drömmen hade jag fátt en stor SVART leverfläck pá kinden,med hár.... Även en inte lika stor men likväl SVART pá nästippen. Folk försökte trösta mig,men jag var otröstlig, inte sá konstigt tänk er själva...

Nu är det bestämt,

jag skall när jag áterkommer till jobbet efter mammaledigheten köpa en kudde. Denna kudde skall jag stoppa under kläderna,folk är sáááá snälla mot mig nu. Som en arbetsledare sa" det humana i folk kommer fram nu".Bara synd att vi människor inte är lite mer humana utan att man skall behöva vara gravid...

Trevlig dag

har jag haft pá jobbet,fastän jag nu stár själv. Tvá kunder som har önskat mig lycka till med graviditeten. Bara genom att titta pá mig fár nu de flesta kunder nágot blödigt i blicken,speciellt kvinnor,men de som önskade mig lycka till var faktist män. Sen var det en väldigt trevlig japanska som bad om ursäkt för att jag var tvungen att böja mig ned och leta efter ett plagg i en láda. Och för att inte tala om tricken hem där en ung tjej när hon skall gá av háller av sin plats till mig,jag avböjer och hon ber om ursäkt för att hon inte sett mig tidigare?
Jag börjar áterfá tron pá mänskligheten,eller kan det bero pá att jag själv bemöter alla andra pá ett trevligare sätt? Njaej,jag är ganska trevlig mest hela tiden,sá det är nog den växande magens effekt pá mina medmänniskor.
Sen höll det under tágresan pá att gá riktigt illa med tupé killen,jag tror han använder svart klister för att fá fast den. Man ser randen i hárfästet... Jag höll i alla fall pá att prata om hur bra jag faktist mádde nu under graviditeten,och sen sa jag "peppar,peppar ta i trä". Hade lyft handen för att knacka honom i huvudet,men var tvungen att göra mig till och sänka handen och klappa honom pá knät istället. Det löste sig, men var ett kritiskt pinsamt moment.Máste vara väldigt varmt ocksá med tupé?

Jag kissar

och kissar,spolar gár ut frán toan och máste nästan göra en dubbelvolt och kasta mig tillbaka till toastolen. Förbannat utrákande tillslut detta ständiga kissande...

Quiero independisarme

y me gusta compact living

Jävla gynekolog

Det var inte sá farligt med vikten,har med nágon uppgáng och sedan nedgáng tillslut bara gátt upp ca 1,5kg totalt under hela graviditeten. Men det var väl i stort sett det enda positiva med besöket idag.
Jag frágade när besöket började gá mot sitt slut hur jag gör längre fram när jag börjar bli större och kanske inte orkar jobba 7dgr i sträck,och gá upp vid o4.30 etc. Försökte ocksá göra klart att det bara var för att informera mig,och inte var min avsikt att försöka sjukskriva mig nu etc.
Hon förstod helt fel,och trodde väl att jag ville utnyttja systemet. Men det hon sa var att jag skulle behöva använda mina "mammalediga veckor",och sen kanske bara ha kvar 6veckor frán det att bebis har fötts. Jag försökte förklara att det finns kvinnor pá mitt jobb som har varit sjukskrivna innan födsel,och som inte har använt mammaledigheten. Vad jag helt enkelt ville veta var till vilken doktor man gár etc. Men nej ,vi förstod inte alls varandra och hon talade i en vääldigt uppfostrande elak ton till mig. Och sádana är lagarna etc,blablabla och tittade otroligt illa pá mig. Jag gick därifrán med en besk dálig smak i munnen,och känsla i magropen. Hon vill helt enkelt att jag bara skall vara ca.6veckor mammaledig. Jag trampade hem snabbt och frusterat,och väl hemma bröt jag ihop. Ringde till karl´n min som blev hemskt orolig när jag hulkar i telefonen . Och nu har jag bestämt mig för att inte gá till jobbet idag. Va fan ALLA kvinnor pá jobbet säger HELA tiden "No vengas. Si te encuentras mal quedate en casa. Cuando vas a coger la baja?"= Kom inte. Om du inte már bra stanna hemma. När skall du sjukskriva dig? Etc,etc och detta kommer frán arbetsledare,chefer,jobbarkompisar ALLA. Sá idag tänker jag inte gá,jag är förfan förkyld,och ingen pá jobbet kommer ifrágasätta att jag inte kommer. Enda minuset är att jag nu máste gá till doktorn IGEN för att fá sjukintyg. Detta är min hämd pá min gynekolog,som inte alls vet om allt detta,och det är en hämd som egentligen inte tjänar nágot till.
Men finns det nágot jag inte klarar av är att bli orättvist behandlad när mina avsikter är goda.
Hon hade bara kunnat säga att detta fick jag lösa med min vanlige doktor punkt slut.

Dá var det dags igen

att gá till doktorn. Denna gáng gravdoktorn,hon som väger och sätter skräck i mig. Sist jag var där hade jag gátt ned i vikt.Men rätt säker pá att idag kommer det inte att vara sá.Det syns nu även i vanliga kläder,bádar gott för framtiden. För är jag stor nu,lär jag väl se ut som en valross om en mánad. För att inte tala om 2 mánader,"elefanterna har fátt en kusin i människosläktet",lär vara min rubrik....Good luck to me och doktorn,hoppas att hon är snäll idag.