Varför känns livet ibland sá komplett,som att du äntligen hittat din plats i livet. Och stunden/dagen efter är du lika tvivlande,orolig stressad som tidigare igen. Varför kan jag inte alltid fá känna sá-komplett,som om jag levde i en kokong. Stanna tiden,och fá vara där inne,mjukt varmt och tryggt... Ibland vill jag inte vara med och leka längre... Och varför har jag sá stor rumpa,kan rumpguden svara pá det? |
fredag 2 november 2007
Varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar