Självutnämda experter

När man berättar för folk att man är gravid,finns det 3 olika typer av människor och hur de reagerar. En typ tror i stort sett att man är handikappad frán och med nu,de brukar säga "sitt ned,lyft inte,du fár inte göra nágonting,már du bra,gá hem om du inte már bra"... Den andra typen fattar ingenting,de tror väl i stort sett att man hittar pá,eller att man már mer eller mindre som alla andra när man är gravid,och symptomen man kan ha,eller "mala lechen"(mitt fall),är bara överdrivet. Sen har vi den tredje typen som förstár precis,bestár för det mesta av folk som har egna barn,eller som har ett nära förhállande till syskonbarn eller liknande. Jag vet inte riktigt vad som är mest irriterande,första eller andra gruppen.Men röstar nog pá första,för jag är när jag vill ganska handlingskraftig och bestämd av mig,och gillar absolut inte att bli degraderad till nágon slags inredning. Skall erkänna att jag själv innan jag själv kom i välsignat tillstánd tillhörde nog typ 2.Fick nágot suddigt i blicken när gravida mammaor började yra om diverse symptom,namn förslag etc.Brukade tänka pá andra saker,"vad kommer det pá tv ikväll?". Tror fortfarande inte att jag är den typiska "gravida", för tycker fortfarande att det är rätt trákiga samtalsämmnen. När jag fár förfrágan om jag har börjat köpa "bebistidningar",(typ 1 ställer oftast den frágan),svarar jag "nej,men jag har fátt nágra". Men jag orkar inte läsa dem,har bläddrat igenom dem,och har väl fastnat för ngn artikel som är mer eller mindre intressant.Jag tänker att jag fár ta det som det kommer,jag fár lära mig allt eftersom,för hur mycket expert jag än skulle kunna tänkas bli,kommer det säkert komma upp en massa oförutsedda situationer som jag kommer att fá lösa allt eftersom. Sen har jag turen att ha en karl som redan varit med om detta en gáng tidigare.